Den första fråga alla ställer sig är: hur stor bli min pension? Svaret är att det går inte längre att säga. Förr följde pensionerna priserna, nu följer de snittinkomsterna. Det beror alltså delvis på hur mycket du själv tjänar under ditt arbetsliv, men också på hur mycket kommande generationer tjänar. Det finns dessutom en broms som slår till om alla intjänade pensionsrättigheter i systemet överstiger tillgångarna. Då räknas pensionärernas pensioner och löntagarnas pensionsrättigheter inte upp lika mycket som annars, och pensionerna blir lägre.

Pressar man pensionsexperter till att ge någorlunda svar på frågan om pensionens storlek, brukar det landa på 55-60 procent av din slutlön.

Största delen av den allmänna pensionen utgörs av en inkomstpension från fördelningssystemet, den andra är en premiepension där var och en kan placera premierna i fonder.

Pensionssystemet finansieras genom inbetalningar från den delen av befolkningen som yrkesarbetar. Du betalar 18,5 procent av din pensionsgrundade inkomst i pensionsavgift. Av den avgiften går 2,5 procent till premiepensionen, den du själv väljer fonder till.

Pensionssystemet bygger på en slags överenskommelse mellan generationerna. Den pensionsavgift du betalar in i dag används för att betala pensionerna till dagens pensionärer, din pension betalas av dina barns och barnbarns generation, och så vidare. Den avgift du har betalat in ger dig ett kvitto på hur mycket pengar du har rätt att få i pension när den dagen kommer.

Det nya pensionssystemet skiljer sig kraftigt från det gamla ATP-systemet. Därför finns övergångsregler som gäller för den så kallade mellangenerationen, födda mellan 1938 och 1953. De får pension från båda pensionssystemen och dessutom finns en garantiregel, som säger att de aldrig kan få lägre pension än vad de hade tjänat in i ATP-systemet fram till och med 1994.

Pensionsavgiften beräknas på hela lönen, men det finns ett inkomsttak för hur hög inkomst som berättigar till pension. Det ligger på 7,5 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar en årsinkomst på 333 750 kr 2006. Inkomster som överstiger 29 900 kr i månaden ger alltså inte högre inkomstpension - däremot påverkas tjänstepensionen.

Det är inte bara löneinkomster som ger rätt till pension. A-kassa, sjukpenning och föräldrapenning är också pensionsgrundande. Den som har barn, studerar eller gör värnplikten har också rätt till viss pension.

Pensionsåldern är flexibel i det nya pensionssystemet. Du har rätt att gå i pension från 61, men har också rätt att arbeta tills du blir 67. Men att gå tidigt blir dyrt.  För varje år som du pensionerar dig före 65 blir den allmänna pensionen 10 procent lägre per år. Den som går vid 61 får i snitt 40 procent lägre pension än om hon väntar till 65. Att det blir så dyrt beror på att ditt pensionskapital måste räcka längre om du pensionerar dig tidigt.

Å andra sidan är det mycket lönsamt att jobba ett par år efter 65. Jobbar du till 66 höjs pensionen med 9 procent livet ut, om du jobbar till 67 höjs den med 19 procent livet ut. Ingen dålig avkastning på två års investering.

Du behöver heller inte bli pensionär på heltid, utan kan välja att ta ut din pension med 100, 75, 50 eller 25 procent. Inget hindrar att du blir pensionär på deltid och fortsätter att arbeta för att tjäna in ytterligare pension. Flexibilitet är bara förnamnet!

Skulle du flytta utomlands har du alltid rätt att ta med dig din inkomstpension, oavsett var i världen du slår ner dina bopålar.