Detta är en replik på Otto Klaar och Peter Bensons krönikor om fonder och deras hållbarhetsprofilering.

Min karriär som ung aktiehaj började faktiskt också med Lundin Oil, som det hette då. Det var i slutet av 90-talet och bolaget hade precis hittat olja i Sudan. Snacket gick hett i olika aktieforum och varken jag eller andra tänkte på vad oljejakten kunde ha för konsekvenser. De flesta visste inte att det pågick ett inbördeskrig i området som var pådrivet av oljan och slutade med att 160 000 civila fördrevs och 12 000 dödades.

Men nu vet vi och bolagstopparna står åtalade för medhjälp till grovt folkrättsbrott. Det hela ytterst pådrivet av en alltför ensidig jakt på att tjäna pengar. Det slutade med att bolaget styckades upp och i princip gick i graven för att försöka undkomma eventuella skadeståndskrav.

Förväntas av kunderna

Det är precis det här som är grejen. När regnskogen skövlas i Amazonas, oljejakten fortsätter i Arktis och eller vapen fortsätter exporteras till länder som begår folkrättsbrott, så är det ofta företag som är inblandade. Ytterst styrs de här företagen av sina ägare.

Det är alltså här vi sparare har en möjlighet att vara med och påverka. Och även ett moraliskt ansvar skulle jag säga. Det är ju vi ägare som bestämmer om bolagen ska maximera nästa kvartalsvinst eller investera i omställning till mer hållbara och ansvarsfulla affärsmodeller.

Som tur är har fond- och pensionsbranschen insett att de här frågorna är viktiga för de flesta svenskar. Vi har en stark social norm i Sverige som lite förenklat säger att man ska vara ”god” och inte vara ”ond”. Den exakta innebörden skiljer sig såklart men frågar man svenska sparare så svarar de allra flesta nej till att tjäna pengar på att förstöra planeten.

Det är alltså inte ett politiskt ställningstagande från fondbolagen utan ett rent marknadsmässigt tänk och god kundvård. I detta ingår att hålla en viss hygiennivå på alla sina produkter.

Det förväntas av kunderna och ligger i linje med internationella normer om att man ska ta ansvar för hela sin verksamhet, inte bara en del.

"Så universellt det kan bli"

Klaar uttrycker i sin krönika att hållbarheten står i vägen för att nå högst avkastning. Det står honom såklart fritt att tänka så men jag bara undrar vad han ska göra med alla pengarna på en död planet? Det är också en riskabel linje eftersom klimatkrisen kommer bli alltmer synlig och kostsam för företag som släpar efter i omställningen.

Benson menar att det inte handlar om att prioritera pengar framför moral, utan att han stör sig på att fonderna driver linjer som han inte håller med om.

Men de krav som branschen ställer ligger på en väldigt grundläggande nivå som utgår från internationella konventioner. Det är ungefär så universellt det kan bli. Sen går vissa fonder längre och utesluter vissa branscher som orsakar stora samhälls- och hälsoproblem, exempelvis spritjättar, spelbolag och tobaksföretag.

Något annat brister

Jag anar snarare en bristande förståelse för hur man tar ansvar som finansiell aktör. Det gör man genom att ta tydlig ställning och styr påverkansarbetet och kapitalet därefter.

Då kan det innebära att ett företag som även gör något bra måste bojkottas, om det exempelvis fortsätter använda barnarbetare. Eller ett vapenbolag som fortsätter exportera till brutala regimer som förtrycker sin befolkning, trots att bolaget även säljer vapen till fredliga demokratier. Eller ett israeliskt bolag som enligt FN bidrar till grova folkrättsbrott i Palestina genom sin verksamhet.

Det är alltså inte för att bolaget kommer från Israel, så som Klaar försöker framställa det. Någon sådan grund för exkludering har jag aldrig sett i branschen.

Det kan också innebära att man bojkottar ett oljebolag i Norge som expanderar sin utvinning i strid med Parisavtalet, även om oljepumpen går på grön el och gör deras olja lite mindre klimatskadlig. Detta eftersom utvecklade länder som Norge ska gå före i utfasning enligt Parisavtalet och oljebolaget kan ju inte bromsa utvinningen på andra håll i världen för att kompensera att Norge fortsätter. Konsekvensen blir annars att alla fortsätter expandera och klimatmålen ryker.

Borde ligga i allas intresse

Eftersom vi pratar om i huvudsak redan kapitaliserade bolag på börsen, där alla äger en liten andel, innebär inte sådana bojkotter att bolaget går omkull. Däremot ökar det pressen på både bolaget och kvarvarande investerare att agera. Ju fler investerare som tar ställning i linje med internationella konventioner desto större blir trycket för en kursändring.

Det här är inte att vara politisk. Det är att stå upp för den folkrättsliga världsordning som gjort att våra samhällen och ekonomier kunnat utvecklas någorlunda stabilt de senaste 70 åren. Det borde ligga i allas intresse att värna om det.