Karine Hirn är vd för fondbolaget East Capitals verksamhet i Asien, med kontor i Hongkong. Hon har tidigare också varit ansvarig för bolagets Kinasatsning med bas i Shanghai.

Här svarar Karine Hirn på frågor från Placeras läsare.

Olle: Hur är det på de olika asiatiska börserna, vilka är de största investerarna på börserna? Inhemska aktörer eller utlänningar, småsparare eller institutioner?

Karine Hirn: Vi specialiserar oss på tillväxt- och frontier-marknaderna. På dessa marknader, förutom Kina, är det fortfarande rätt begränsad med småsparare som investerar på börsen. Detta är kopplat till ekonomisk tillväxtnivå.

Medelinkomstklassen börjar nu konsumera mer och mer, och sparandet kommer i andra hand. Kina är ett undantag, det finns en mycket hög sparkvot och fler än i andra länder – dock långt från alla, bara 7 procent av totala befolkningen –investerar på den inhemska aktiemarknaden. De står för en stor del av aktieomsättning.

Olle: Har de mycket pensionskapital på börsen eller är det snabbfotade pengar?

Karine Hirn: För det mesta är det snabbfotade pengar som gäller när det är lokala investerare. Det finns få länder som har kommit långt med sina pensionsreformer. I Thailand och i Malaysia har de gjort det.

Vi har i dag inga investeringar i Malaysia, en anledning – men inte den enda – är att värderingarna i Kuala Lumpur är högre än många andra aktiemarknader i regionen. I Kina förväntas viktiga reformer för pensionssparande, det är mycket viktigt med tanke på att kinesiska befolkningen åldras snabbt.

PG: Jag minns Asienkraschen på 1990-talet. Flera ekonomier gick åt skogen efter flera år av hög tillväxt. Vad är risken för att det händer igen?

Karine Hirn: Asienkraschen var kopplat till stora obalanser. Många sydöstasiatiska länder hade fasta valutapeggar och hade låtit skulder, som många gånger var kortsiktiga och framför allt till utlandet, växa på ett ohållbart sätt, vilket hade lett till spekulativa ökningar på fastighetsmarknaderna.

Nästan 20 år senare har situationen radikalt ändrats delvis på grund av stabilare finansiella system och försiktigare budgetpolitik men också för att inhemska faktorer såsom konsumtion och investering i infrastruktur är det som driver tillväxten.

Det finns så klart fortfarande risker i Asien, men jag skulle vilja säga att de är mer landspecifika. Därför krävs det ett nära angreppsätt med många resor och företagsbesök på plats. Det räcker inte att åka ett par gånger om året till en stor konferens.

Cnepro: Kopplingen till dollarn får än så länge stöd från den kinesiska regimen. Är det sannolikt att det fortsätter, och finns det risk att Kina beslutar sig för att minska sin valuta reserv?

Karine Hirn: Egentligen är det så att den kinesiska regeringen har minskat sitt stöd för växelkursen av kinesiska yuan mot dollarn, förmodligen på grund av att dollarn har förstärkts mot alla andra valutor, och skulle fortsätta så när USA:s penningpolitik gradvis normaliseras.

Peking vill i stället basera sin valutapolitik mot en korg av valutor från de länder som räknas som Kinas stora handelspartner, bland andra Europa och Japan. Denna ändring samt delvis den liberalisering av växelkurssystem som annonserades i augusti 2015 ledde till stor osäkerhet runt om i världen eftersom det tolkades som en bekräftelse på kinesiska ekonomins svaghet.

Sedan några månader tillbaka har den kinesiska valutareserven minskat, vilket ledde till ännu fler oroliga kommentarer. Vi bevakar detta mycket noggrant. Nu har valutan stabiliserats och läget är under kontroll. Kinesiska valutan kommer att ingå i IMF:s reservvalutakorg från hösten 2016. 

Jonas: Vad gör man från politiskt håll åt miljöproblemen i Kina?

Karine Hirn: Den kinesiska regeringen prioriterar denna fråga. Den nya femårsplanen (2016-2020, reds. anm) kallas också för den grönaste. I denna plan ingår stora satsningar på förnybar energi och innebär också hårdare regleringar för att bekämpa den miljökatastrof som 30 år av snabb och stark industrialisering har orsakat. Under fem år är miljöbudgeten lika stor som tre gånger Sveriges BNP!

Elbilar och energisparande teknik är två av sex så kallade strategiska industrier. Det är viktigt att påpeka att regeringen förmodligen inte har något alternativ då miljöproblem har blivit en av de absolut största orsakerna till oro för kineser – något som ständigt diskuteras online.

Det är också en hälsofråga. När man andas luft som innehåller mer skadliga partiklar än i ett rum för rökare på en flygplats lär inte effekten på hälsan vänta länge.

Jag kommer själv ihåg hur jobbigt det var när mina barn inte fick springa utomhus när vi bodde i Shanghai. Oberoende studier visar att 1,6 miljoner kineser dör varje år på grund av luftföroreningar.