Strukturerade produkter. Det låter avancerat – och det är precis det som är problemet. Bakom det mystiska namnet döljer sig sparprodukter som ofta är dyra, svårbegripliga och i värsta fall rena katastrofen för småsparare. Det handlar om upplägg som Finansinspektionen beskriver som “man gör inte annat än att lura konsumenter” och “de som på allvar hade förstått produkterna hade sannolikt inte köpt dem”. Ändå säljs de av samma aktörer, år efter år, till vanliga människor som litar på fel ”rådgivare”.

Och Finansinspektionen? De står på läktaren, tittar på och ropar med jämna mellanrum några frustrerade ord i stil med: “Ånej, så tokigt det blir!”, “Hörni, köp indexfonder istället!”.

Agerar som säljare

Jag har räknat: I 19 år har Finansinspektionen själva uttryckt oro för intressekonflikterna inom finansiell rådgivning. De har gång på gång konstaterat att rådgivare oftare agerar som säljare. Ändå fortgår det. Trots att det finns ett verktyg i §5 Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter som inte använts: god sed på värdepappersmarknaden.

Denna juridiska pärla skulle kunna användas för att sätta stopp för olämpliga produkter, orimliga avgifter och rådgivning som i praktiken är försäljning. Men Finansinspektionen verkar inte vilja använda den. Kanske för att det kräver att man tar en tydlig ställning. Kanske för att det är bekvämare att skriva ännu en rapport än att faktiskt sätta ned foten och sedan få rusta sig mot finansbranschens dyra advokater.

Så här ser det ut i praktiken: En rådgivare, som får provision för att sälja strukturerade produkter, möter en kund som tror att hen får oberoende råd. Kunden luras att tro att detta är ett smart sätt att spara, trots att produkten ofta är dyr, dunkel och dålig. Det här vet Finansinspektionen, de har själva varnat för exakt detta. Jag har själv jobbat där och vet hur det låter i korridoren.

Det är inte bara passivitet. Det borde vara tjänstefel.

Tala om ansvar

Vi på Småspararguiden anser att det är dags att sluta prata om ”information” och ”kundskydd” och istället börja tala om ansvar. Finansinspektionen har makt att agera – och de har haft det i nästan två decennier. Men så länge de inte gör det, skickar de ett tydligt budskap: ”Vi kommer inte stoppa detta. Konsumenterna får skylla sig själva.”

När vi på Småspararguiden under våren 2023 granskade rådgivningskoncernen Svensk Värdepappersservice och deras produktbolag Strivo fann vi skräckexempel där kunder betalade 49% av sitt kapital i avgift och totalt blir lurade på 300 Mkr om året. Dessa slutsatser kunde vi dra från siffror som Finansinspektionen begärt in från bolagen, men ändå utmynnade det tillsynsärendet endast i en intern, initialt sekretessbelagd(!), promemoria. Inga sanktioner och ingen offentlig kritik.

Vad är god sed

I ett tal till branschen 2019 berättade den dåvarande generaldirektören Erik Thedéen att “självreglering är ett viktigt och fungerande komplement till FI:s tillsyn”. Jag gjorde därför nyligen ett försök att se om något självreglerande organ i branschen ville förklara vad som menas med god sed på värdepappersmarknaden.

●     Swedsec licensierar rådgivare, beskriver sig med orden: “Vi är kvalitetsstämpeln för höga kunskaper, regelefterlevnad och god etik…” och hänvisade min fråga till Föreningen för God Sed.

●     Föreningen för god sed lät hälsa att “de inte är inriktade mot dessa typer av frågor” och hänvisade till Svensk värdepappersmarknad.

●     Svensk värdepappersmarknad “verkar för att regelefterlevnaden och etiken hos marknadens aktörer ska vara hög, liksom att tillsynen ska vara effektiv och balanserad”, men de “har varken mandat eller möjlighet att avgöra var gränsen går för eventuella regelöverträdelser”, och hänvisar till att “misstänkta regelöverträdelser granskas av tillsynsmyndigheten”.

Tillbaka till Finansinspektionen alltså. Och de vägrar att ställa upp på en intervju.

Jag vände mig därför till en senior jurist med god insyn i branschen som beskriver att hen och sitt nätverk står oförstående till att Finansinspektionen inte agerar.

"Myndigheten saknar resurser för att gå på hårdare och att de därför blir för försiktiga."

Det är beklämmande och oacceptabelt.

Patrick Siegbahn är grundare och ansvarig utgivare för Småspararguiden

Detta är en krönika från en fristående kolumnist. Analys och ställningstagande är skribentens.