Missade studier, kinesiska konkurrenter och en patentvägg vid horisonten. Marknaden har ordinerat AstraZeneca en rabattkur. Men en person tycks inte oroa sig. VD Pascal Soriot har nyligen plockat upp aktier för nästan 100 Mkr. Kanske är det läge att ta rygg på honom.
Idag, 14:30
AstraZeneca | |
Börskurs: 1 619 SEK | Antal aktier: 1 551,0 m |
Börsvärde: 2 461 Mdr kr | Nettoskuld: 242,2 Mdr kr (ex. leasing) |
VD: Pascal Soriot | Ordförande: Michel Demaré |
AstraZeneca (1 619 kr) forskar fram, licensierar in och säljer receptbelagda läkemedel. Kunderna är grossister och sjukhus, men priset sätts i praktiken av offentliga betalare och försäkringsbolag.
Nästan hälften av intäkterna kommer från cancerläkemedel. Resten fördelas främst på hjärt-, njur- och ämnesomsättningssjukdomar, sällsynta sjukdomar och astma och KOL. USA är största marknaden med 43% av omsättningen, och Kina står för 11%.
Bolaget bildades 1999 när svenska Astra gick samman med brittiska Zeneca. Huvudkontoret ligger i Cambridge i Storbritannien och bolaget har drygt 96 000 anställda. Fransmannen Pascal Soriot har varit VD sedan 2012 och äger aktier för omkring 700 Mkr.
Största ägare är de amerikanska kapitalförvaltarna BlackRock (7,0%), Vanguard (6,4%) och Capital Group (4,2%), följda av svenska Investor (3,3%). Investor är representerat i styrelsen genom Marcus Wallenberg.
Afv:s huvudscenario (MUSD) | 2025 | 2026E | 2027E | 2028E |
Omsättning | 58 739 | 62 557 | 66 467 | 70 455 |
- Tillväxt | +8,6% | +6,5% | +6,3% | +6,0% |
Rörelseresultat (Ebita) | 18 478 | 20 957 | 22 931 | 25 011 |
- Rörelsemarginal (Ebita) | 31,5% | 33,5% | 34,5% | 35,5% |
Resultat efter skatt | 10 225 | 16 212 | 17 938 | 20 162 |
Vinst per aktie | 9,11 | 10,50 | 11,60 | 13,00 |
Utdelning per aktie | 3,20 | 3,40 | 3,70 | 4,00 |
Direktavkastning | 2,0% | 2,1% | 2,3% | 2,5% |
Avkastning på eget kapital | 23% | 30% | 28% | 26% |
Kapitalbindning | 19% | 30% | 30% | 30% |
Nettoskuld/Ebita | 1,2x | 0,9x | 0,3x | -0,2x |
P/E | 17,7x | 15,4x | 13,9x | 12,4x |
EV/Ebita | 14,9x | 13,1x | 12,0x | 11,0x |
EV/Sales | 4,7x | 4,4x | 4,1x | 3,9x |
Kommentar: Justerad rörelsemarginal avser bolagets "core operating margin", som exkluderar avskrivningar på immateriella tillgångar, omstruktureringskostnader och vissa förvärvsrelaterade poster. Vinst per aktie för 2025 har justerats av Afv avseende avskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar. Nettoskulden exkluderar leasing. | ||||
AstraZeneca delar in försäljningen i tre huvudområden plus äldre läkemedel. Gemensamt för alla är att intäkterna hänger på patentskydd. När ett patent går ut och billiga kopior (generika) börjar säljas faller priserna och därmed försäljningen snabbt. Läkemedlens ålder är på så sätt avgörande.
Oncology (ca 44% av omsättningen 2025), alltså cancerläkemedel, är störst och växer snabbast. 2017 uppgick andelen till 18%. Mycket av tillväxten kommer från nya användningsområden för befintliga läkemedel, till exempel Imfinzi vid mag- och blåscancer.
Att AstraZeneca blir mer inriktat på onkologi tror vi på sikt kan vara positivt. Det är där bolaget har lyckats bäst, och specialiseringen ger fördelar i allt från säljkår till studier. Bolaget kan exempelvis kombinera sina egna cancerläkemedel i samma studie. Det ger varje läkemedel fler användningsområden och gör behandlingarna svårare att ersätta när de väl blivit förstahandsval.
De två viktigaste cancerläkemedlen, med tillväxt i fasta valutor första halvåret 2026:
Fakta
EGFR är ett protein som styr celltillväxt. Hos vissa lungcancerpatienter har det muterat och sitter fast i "på-läget", så att cellerna delar sig okontrollerat. Tagrisso blockerar signalen och fungerar därför bara på patienter med mutationen. Läkemedlet botar inte spridd cancer men kan hålla den tillbaka i flera år.
Mutationen är vanligare hos asiatiska patienter där den finns i 30–50% av fallen av den vanligaste lungcancerformen, jämfört med 10–15% i väst. Därför är Kina en viktig marknad.
Samtidigt är det i Kina som konkurrensen hårdnat. När Tagrisso visat att det fungerar att blockera muterat EGFR tog kinesiska konkurrenter fram egna molekyler som träffar samma mål. De är inga kopior, så Tagrissos patent skyddar inte mot dem. De ingår dessutom i den statliga ersättningslistan till lägre priser.
BioPharmaceuticals (39% av omsättningen 2025) säljer läkemedel mot breda folksjukdomar som hjärtsvikt, diabetes och astma. Området kan delas upp i två större delar som utvecklas åt olika håll, samt en mindre.
Rare Disease (16%) kommer från köpet av Alexion 2021 för ca 330 Mdr kr. Läkemedlen riktar sig mot mycket ovanliga sjukdomar, där få patienter motiverar höga priser. Lagstiftarna ger dessutom extra ensamrätt och skattelättnader, och i stort sett undantag från Medicares prisförhandlingar. Störst är Ultomiris.
Other Medicines (2%) består av äldre läkemedel som tappar mot generika.
Geografiskt blir bolaget mer amerikanskt. USA stod för 43% av omsättningen 2025 och ska enligt bolaget nå cirka 50% till 2030. Försäljningen där växer. Samtidigt går Kina åt andra hållet drivet av att bolagets två största läkemedel (Farxiga och Tagrisso) tappar.
Fakta
För kemiska läkemedel är det inte ovanligt att priset faller med över 90% när flera generika har kommit ut på marknaden.
Biologiska läkemedel är svårare och dyrare att kopiera, så försäljningen faller oftast långsammare. I USA har biologiska läkemedel dessutom 12 års dataskydd efter FDA:s godkännande (läkemedelsmyndigheten i USA), vilket i praktiken ger ungefär samma skydd mot generika som ett patent.
AstraZenecas tio största läkemedel stod för nästan tre fjärdedelar av omsättningen 2025. Tre av dem har redan konkurrens från generika i USA.
Nästa patentutgång är Lynparza 2027 (6% av omsättningen). De större utgångarna väntas dock 2031–2032, när Tagrisso (12%), Imfinzi (10%) och Calquence (6%) förlorar sina huvudpatent. Tillsammans står de tre sistnämnda för 28% av omsättningen och är dessutom bolagets största tillväxtmotorer.
Räknas Lynparza och Enhertu (2033) in tappar nästan 40% av omsättningen sitt viktigaste patentskydd inom sju år. Det är varken superstarkt eller alarmerande, förutsatt att bolaget lyckas ta fram nya läkemedel tills dess.
Bolaget siktar på en omsättning på 80 Mdr USD 2030, och analytikerna tycks ha köpt in på målet. Men målet är satt ett par år innan läkemedel som står för 28% av intäkterna förlorar sina huvudpatent.
Hur det går efter 2030 avgörs till stor del av studierna som pågår idag. Och där har årets bakslag i flera studier gjort börsen nervös. Sannolikt kräver marknaden nu en högre riskpremie för åren efter 2030.
Fakta
Antalet studier Astra driver har ökat under de senaste åren. Det är positivt. Samtidigt har antalet unika nya substanser i sen fas nästan stått still. Det fördubblades från 10 till 21 mellan 2020 och 2024, men de senaste två åren har det bara ökat med en.
Den stigande stapeln i diagrammet nedan visar alltså främst att bolaget prövar samma kandidater på fler sjukdomar. Det ökar koncentrationsrisken. Hänger flera studier på samma molekyl kan utfallen dessutom vara sammankopplade. Det är något att hålla koll på framöver.
Det tar normalt flera år innan ett nytt läkemedel når sin toppförsäljning. Läkemedel som godkänts 2023 eller senare står därför fortfarande bara för några procent av dagens intäkter. Tillväxten kommer i stället från storsäljare som Imfinzi och Enhertu, godkända 2017 respektive 2019, som får nya användningsområden. Det lyfter försäljningen fram till patentutgångarna 2031 respektive 2033, men flyttar inte fram dem.
Bland årets studieresultat är facit blandat. Sedan februari har 15 fas III-studier nått sitt primära mål och åtta har missat eller stoppats. En träffsäkerhet på knappt två tredjedelar är hyfsat i linje med eller till och med några procent bättre än branschsnittet.
Men träffarna och missarna väger olika. Flera av träffarna breddar läkemedel som redan säljer. Några missar har i stället drabbat kandidater som skulle bära tillväxten efter 2030. Wainua-missen i juli fick aktien att rasa runt 8%, och i september missade camizestrant i studien SERENA-4.
Bolaget har lovat 20 nya läkemedel till 2030 och har 11 klara. De nio som återstår ska i huvudsak komma ur ett tjugotal substanser i sen fas, vilket kräver att ungefär varannan når marknaden i tid. Det ligger hyfsat i nivå med branschens historiska utfall.
Astra har en spännande period framför sig. Ett 20-tal viktiga studieresultat väntas de kommande 18 månaderna. Enligt bolaget har nio projekt potential till en toppförsäljning på över 5 Mdr USD vardera (som referens: knappt 10% av omsättningen). Siffrorna nedan avser estimerad toppförsäljning för ett färdigt läkemedel och är Astras egna.
Fetmaportföljen, bland annat elecoglipron, ligger också över 5 Mdr USD. Men Novo Nordisk och Eli Lilly ligger flera år före.
Analytikerna räknar med att AstraZenecas vinst växer med cirka 11% per år de närmaste åren, snabbare än hos de flesta konkurrenterna. Ändå värderas bolaget lägre än många i sektorn.
På 2027-estimat värderas Astra till ca P/E 14x. Merck och Roche värderas till 15x respektive 17x. Sett till patentutgångar har Merck dessutom en sämre situation då bolagets största läkemedel Keytruda, som står för nästan hälften av bolagets omsättning, tappar sitt huvudpatent under 2028. Roche patentsituation är inte helt olik Astras.
Räknat på de kommande tolv månaderna ligger Astras P/E-tal på drygt 13x. Historiskt har aktien handlats kring 15–17x, både sett över tre och tio år. Sedan i våras har kursen fallit runt 15%.
Bolag | Avkastning 1 år % | P/E 2027E | EV/Ebita 2027E | EV/Sales 2027E | Ebita- marginal 2027E % | Årlig tillväxt 2027E-2028E % |
AstraZeneca | -5% | 13,8x | 11,7x | 4,1x | 34,7% | 6,3% |
Eli Lilly | +39% | 24,9x | 21,2x | 10,7x | 50,2% | 13,7% |
Novo Nordisk | -32% | 11,6x | 9,8x | 4,0x | 40,6% | 3,5% |
SOBI | +35% | 17,9x | 14,3x | 4,4x | 30,6% | 11,7% |
J&J | +38% | 20,6x | 18,2x | 6,0x | 33,1% | 7,7% |
Merck & Co | +69% | 15,2x | 14,2x | 5,7x | 40,0% | 5,0% |
Amgen | +42% | 16,6x | 15,0x | 6,6x | 43,9% | 3,5% |
Pfizer | +15% | 9,6x | 10,0x | 3,5x | 35,0% | -6,2% |
Sanofi | -11% | 7,8x | 7,4x | 2,0x | 26,5% | 5,6% |
Bristol-Myers | +39% | 9,0x | 9,0x | 3,2x | 35,9% | -8,4% |
AbbVie | +21% | 16,6x | 15,0x | 7,4x | 49,5% | 8,1% |
Novartis | +18% | 14,6x | 13,5x | 5,2x | 38,3% | 6,5% |
GSK | +13% | 9,3x | 7,8x | 2,4x | 31,2% | 4,1% |
Roche | +25% | 16,8x | 13,1x | 4,8x | 36,5% | 4,7% |
Genomsnitt | +22% | 14,6x | 12,9x | 5,0x | 37,6% | 4,7% |
Källa: Factset. | ||||||
Fakta
AI används främst för att göra forskningen snabbare och billigare. I januari köpte AstraZeneca det amerikanska AI-bolaget Modella AI, och tillsammans med Tempus och Pathos bygger bolaget en stor AI-modell för cancerforskning. I de kliniska studierna har AI kortat hanteringen av patienternas samtycke från tio veckor till två. Ett FDA-godkänt verktyg används också för att upptäcka hjärtsjukdomen amyloidos tidigare.
Man kan också tänka sig att AI kommer få stor effekt på kostnadssidan framöver. Försäljning och administration motsvarar 26% av omsättningen, och 47 400 anställda arbetar med försäljning och marknadsföring.
Fakta
I september köpte VD Pascal Soriot och styrelseordförande Michel Demaré aktier för 96 Mkr och 4 Mkr. Köpen skedde efter både Wainua- och SERENA-4-bakslagen.
Soriot äger nu aktier för runt 700 Mkr.
Patentväggen ligger flera år bort. Men nya storsäljare dröjer, årets studieresultat har varit blandade och konkurrensen i Kina pressar bolagets två största läkemedel. Det har gjort marknaden nervös och straffat aktien.
Samtidigt har bolaget en stark pipeline där ett 20-tal viktiga studieresultat väntas inom 18 månader. Så länge utfallen ligger ungefär i linje med de historiska nivåerna borde Astra kunna nå sina mål för 2030 och ta fram nya starka läkemedel som tar vid när dagens patent går ut.
I ljuset av högt värderade börser och stigande räntor framstår Astra som ett attraktivt och defensivt komplement i aktieportföljen. Soriot har lett bolaget sedan 2012 och köpte nyligen aktier för nästan 100 Mkr, vilket inger ytterligare trygghet. Vi följer i hans fotspår och sätter ett köpråd.
Tio största ägare i AstraZeneca | Värde (Mkr) | Andel |
BlackRock | 174 699 | 7,0% |
Vanguard | 159 662 | 6,4% |
Capital Group | 105 573 | 4,2% |
Investor | 82 643 | 3,3% |
Fidelity Investments (FMR) | 58 071 | 2,3% |
Norges Bank Investment Management | 54 250 | 2,2% |
T. Rowe Price | 33 617 | 1,4% |
Legal & General | 30 429 | 1,2% |
State Street Investment Management | 27 994 | 1,1% |
PRIMECAP | 27 073 | 1,1% |
Största insiders utanför topp tio | Värde (Mkr) | Andel |
|---|---|---|
Pascal Soriot | 712 | 0,0% |
Aradhana Sarin | 190 | 0,0% |
Källa: Holdings | Totalt insynsägande: | 3,4% |
Missade studier, kinesiska konkurrenter och en patentvägg vid horisonten. Marknaden har ordinerat AstraZeneca en rabattkur. Men en person tycks inte oroa sig. VD Pascal Soriot har nyligen plockat upp aktier för nästan 100 Mkr. Kanske är det läge att ta rygg på honom.
Idag, 14:30
AstraZeneca | |
Börskurs: 1 619 SEK | Antal aktier: 1 551,0 m |
Börsvärde: 2 461 Mdr kr | Nettoskuld: 242,2 Mdr kr (ex. leasing) |
VD: Pascal Soriot | Ordförande: Michel Demaré |
AstraZeneca (1 619 kr) forskar fram, licensierar in och säljer receptbelagda läkemedel. Kunderna är grossister och sjukhus, men priset sätts i praktiken av offentliga betalare och försäkringsbolag.
Nästan hälften av intäkterna kommer från cancerläkemedel. Resten fördelas främst på hjärt-, njur- och ämnesomsättningssjukdomar, sällsynta sjukdomar och astma och KOL. USA är största marknaden med 43% av omsättningen, och Kina står för 11%.
Bolaget bildades 1999 när svenska Astra gick samman med brittiska Zeneca. Huvudkontoret ligger i Cambridge i Storbritannien och bolaget har drygt 96 000 anställda. Fransmannen Pascal Soriot har varit VD sedan 2012 och äger aktier för omkring 700 Mkr.
Största ägare är de amerikanska kapitalförvaltarna BlackRock (7,0%), Vanguard (6,4%) och Capital Group (4,2%), följda av svenska Investor (3,3%). Investor är representerat i styrelsen genom Marcus Wallenberg.
Afv:s huvudscenario (MUSD) | 2025 | 2026E | 2027E | 2028E |
Omsättning | 58 739 | 62 557 | 66 467 | 70 455 |
- Tillväxt | +8,6% | +6,5% | +6,3% | +6,0% |
Rörelseresultat (Ebita) | 18 478 | 20 957 | 22 931 | 25 011 |
- Rörelsemarginal (Ebita) | 31,5% | 33,5% | 34,5% | 35,5% |
Resultat efter skatt | 10 225 | 16 212 | 17 938 | 20 162 |
Vinst per aktie | 9,11 | 10,50 | 11,60 | 13,00 |
Utdelning per aktie | 3,20 | 3,40 | 3,70 | 4,00 |
Direktavkastning | 2,0% | 2,1% | 2,3% | 2,5% |
Avkastning på eget kapital | 23% | 30% | 28% | 26% |
Kapitalbindning | 19% | 30% | 30% | 30% |
Nettoskuld/Ebita | 1,2x | 0,9x | 0,3x | -0,2x |
P/E | 17,7x | 15,4x | 13,9x | 12,4x |
EV/Ebita | 14,9x | 13,1x | 12,0x | 11,0x |
EV/Sales | 4,7x | 4,4x | 4,1x | 3,9x |
Kommentar: Justerad rörelsemarginal avser bolagets "core operating margin", som exkluderar avskrivningar på immateriella tillgångar, omstruktureringskostnader och vissa förvärvsrelaterade poster. Vinst per aktie för 2025 har justerats av Afv avseende avskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar. Nettoskulden exkluderar leasing. | ||||
AstraZeneca delar in försäljningen i tre huvudområden plus äldre läkemedel. Gemensamt för alla är att intäkterna hänger på patentskydd. När ett patent går ut och billiga kopior (generika) börjar säljas faller priserna och därmed försäljningen snabbt. Läkemedlens ålder är på så sätt avgörande.
Oncology (ca 44% av omsättningen 2025), alltså cancerläkemedel, är störst och växer snabbast. 2017 uppgick andelen till 18%. Mycket av tillväxten kommer från nya användningsområden för befintliga läkemedel, till exempel Imfinzi vid mag- och blåscancer.
Att AstraZeneca blir mer inriktat på onkologi tror vi på sikt kan vara positivt. Det är där bolaget har lyckats bäst, och specialiseringen ger fördelar i allt från säljkår till studier. Bolaget kan exempelvis kombinera sina egna cancerläkemedel i samma studie. Det ger varje läkemedel fler användningsområden och gör behandlingarna svårare att ersätta när de väl blivit förstahandsval.
De två viktigaste cancerläkemedlen, med tillväxt i fasta valutor första halvåret 2026:
Fakta
EGFR är ett protein som styr celltillväxt. Hos vissa lungcancerpatienter har det muterat och sitter fast i "på-läget", så att cellerna delar sig okontrollerat. Tagrisso blockerar signalen och fungerar därför bara på patienter med mutationen. Läkemedlet botar inte spridd cancer men kan hålla den tillbaka i flera år.
Mutationen är vanligare hos asiatiska patienter där den finns i 30–50% av fallen av den vanligaste lungcancerformen, jämfört med 10–15% i väst. Därför är Kina en viktig marknad.
Samtidigt är det i Kina som konkurrensen hårdnat. När Tagrisso visat att det fungerar att blockera muterat EGFR tog kinesiska konkurrenter fram egna molekyler som träffar samma mål. De är inga kopior, så Tagrissos patent skyddar inte mot dem. De ingår dessutom i den statliga ersättningslistan till lägre priser.
BioPharmaceuticals (39% av omsättningen 2025) säljer läkemedel mot breda folksjukdomar som hjärtsvikt, diabetes och astma. Området kan delas upp i två större delar som utvecklas åt olika håll, samt en mindre.
Rare Disease (16%) kommer från köpet av Alexion 2021 för ca 330 Mdr kr. Läkemedlen riktar sig mot mycket ovanliga sjukdomar, där få patienter motiverar höga priser. Lagstiftarna ger dessutom extra ensamrätt och skattelättnader, och i stort sett undantag från Medicares prisförhandlingar. Störst är Ultomiris.
Other Medicines (2%) består av äldre läkemedel som tappar mot generika.
Geografiskt blir bolaget mer amerikanskt. USA stod för 43% av omsättningen 2025 och ska enligt bolaget nå cirka 50% till 2030. Försäljningen där växer. Samtidigt går Kina åt andra hållet drivet av att bolagets två största läkemedel (Farxiga och Tagrisso) tappar.
Fakta
För kemiska läkemedel är det inte ovanligt att priset faller med över 90% när flera generika har kommit ut på marknaden.
Biologiska läkemedel är svårare och dyrare att kopiera, så försäljningen faller oftast långsammare. I USA har biologiska läkemedel dessutom 12 års dataskydd efter FDA:s godkännande (läkemedelsmyndigheten i USA), vilket i praktiken ger ungefär samma skydd mot generika som ett patent.
AstraZenecas tio största läkemedel stod för nästan tre fjärdedelar av omsättningen 2025. Tre av dem har redan konkurrens från generika i USA.
Nästa patentutgång är Lynparza 2027 (6% av omsättningen). De större utgångarna väntas dock 2031–2032, när Tagrisso (12%), Imfinzi (10%) och Calquence (6%) förlorar sina huvudpatent. Tillsammans står de tre sistnämnda för 28% av omsättningen och är dessutom bolagets största tillväxtmotorer.
Räknas Lynparza och Enhertu (2033) in tappar nästan 40% av omsättningen sitt viktigaste patentskydd inom sju år. Det är varken superstarkt eller alarmerande, förutsatt att bolaget lyckas ta fram nya läkemedel tills dess.
Bolaget siktar på en omsättning på 80 Mdr USD 2030, och analytikerna tycks ha köpt in på målet. Men målet är satt ett par år innan läkemedel som står för 28% av intäkterna förlorar sina huvudpatent.
Hur det går efter 2030 avgörs till stor del av studierna som pågår idag. Och där har årets bakslag i flera studier gjort börsen nervös. Sannolikt kräver marknaden nu en högre riskpremie för åren efter 2030.
Fakta
Antalet studier Astra driver har ökat under de senaste åren. Det är positivt. Samtidigt har antalet unika nya substanser i sen fas nästan stått still. Det fördubblades från 10 till 21 mellan 2020 och 2024, men de senaste två åren har det bara ökat med en.
Den stigande stapeln i diagrammet nedan visar alltså främst att bolaget prövar samma kandidater på fler sjukdomar. Det ökar koncentrationsrisken. Hänger flera studier på samma molekyl kan utfallen dessutom vara sammankopplade. Det är något att hålla koll på framöver.
Det tar normalt flera år innan ett nytt läkemedel når sin toppförsäljning. Läkemedel som godkänts 2023 eller senare står därför fortfarande bara för några procent av dagens intäkter. Tillväxten kommer i stället från storsäljare som Imfinzi och Enhertu, godkända 2017 respektive 2019, som får nya användningsområden. Det lyfter försäljningen fram till patentutgångarna 2031 respektive 2033, men flyttar inte fram dem.
Bland årets studieresultat är facit blandat. Sedan februari har 15 fas III-studier nått sitt primära mål och åtta har missat eller stoppats. En träffsäkerhet på knappt två tredjedelar är hyfsat i linje med eller till och med några procent bättre än branschsnittet.
Men träffarna och missarna väger olika. Flera av träffarna breddar läkemedel som redan säljer. Några missar har i stället drabbat kandidater som skulle bära tillväxten efter 2030. Wainua-missen i juli fick aktien att rasa runt 8%, och i september missade camizestrant i studien SERENA-4.
Bolaget har lovat 20 nya läkemedel till 2030 och har 11 klara. De nio som återstår ska i huvudsak komma ur ett tjugotal substanser i sen fas, vilket kräver att ungefär varannan når marknaden i tid. Det ligger hyfsat i nivå med branschens historiska utfall.
Astra har en spännande period framför sig. Ett 20-tal viktiga studieresultat väntas de kommande 18 månaderna. Enligt bolaget har nio projekt potential till en toppförsäljning på över 5 Mdr USD vardera (som referens: knappt 10% av omsättningen). Siffrorna nedan avser estimerad toppförsäljning för ett färdigt läkemedel och är Astras egna.
Fetmaportföljen, bland annat elecoglipron, ligger också över 5 Mdr USD. Men Novo Nordisk och Eli Lilly ligger flera år före.
Analytikerna räknar med att AstraZenecas vinst växer med cirka 11% per år de närmaste åren, snabbare än hos de flesta konkurrenterna. Ändå värderas bolaget lägre än många i sektorn.
På 2027-estimat värderas Astra till ca P/E 14x. Merck och Roche värderas till 15x respektive 17x. Sett till patentutgångar har Merck dessutom en sämre situation då bolagets största läkemedel Keytruda, som står för nästan hälften av bolagets omsättning, tappar sitt huvudpatent under 2028. Roche patentsituation är inte helt olik Astras.
Räknat på de kommande tolv månaderna ligger Astras P/E-tal på drygt 13x. Historiskt har aktien handlats kring 15–17x, både sett över tre och tio år. Sedan i våras har kursen fallit runt 15%.
Bolag | Avkastning 1 år % | P/E 2027E | EV/Ebita 2027E | EV/Sales 2027E | Ebita- marginal 2027E % | Årlig tillväxt 2027E-2028E % |
AstraZeneca | -5% | 13,8x | 11,7x | 4,1x | 34,7% | 6,3% |
Eli Lilly | +39% | 24,9x | 21,2x | 10,7x | 50,2% | 13,7% |
Novo Nordisk | -32% | 11,6x | 9,8x | 4,0x | 40,6% | 3,5% |
SOBI | +35% | 17,9x | 14,3x | 4,4x | 30,6% | 11,7% |
J&J | +38% | 20,6x | 18,2x | 6,0x | 33,1% | 7,7% |
Merck & Co | +69% | 15,2x | 14,2x | 5,7x | 40,0% | 5,0% |
Amgen | +42% | 16,6x | 15,0x | 6,6x | 43,9% | 3,5% |
Pfizer | +15% | 9,6x | 10,0x | 3,5x | 35,0% | -6,2% |
Sanofi | -11% | 7,8x | 7,4x | 2,0x | 26,5% | 5,6% |
Bristol-Myers | +39% | 9,0x | 9,0x | 3,2x | 35,9% | -8,4% |
AbbVie | +21% | 16,6x | 15,0x | 7,4x | 49,5% | 8,1% |
Novartis | +18% | 14,6x | 13,5x | 5,2x | 38,3% | 6,5% |
GSK | +13% | 9,3x | 7,8x | 2,4x | 31,2% | 4,1% |
Roche | +25% | 16,8x | 13,1x | 4,8x | 36,5% | 4,7% |
Genomsnitt | +22% | 14,6x | 12,9x | 5,0x | 37,6% | 4,7% |
Källa: Factset. | ||||||
Fakta
AI används främst för att göra forskningen snabbare och billigare. I januari köpte AstraZeneca det amerikanska AI-bolaget Modella AI, och tillsammans med Tempus och Pathos bygger bolaget en stor AI-modell för cancerforskning. I de kliniska studierna har AI kortat hanteringen av patienternas samtycke från tio veckor till två. Ett FDA-godkänt verktyg används också för att upptäcka hjärtsjukdomen amyloidos tidigare.
Man kan också tänka sig att AI kommer få stor effekt på kostnadssidan framöver. Försäljning och administration motsvarar 26% av omsättningen, och 47 400 anställda arbetar med försäljning och marknadsföring.
Fakta
I september köpte VD Pascal Soriot och styrelseordförande Michel Demaré aktier för 96 Mkr och 4 Mkr. Köpen skedde efter både Wainua- och SERENA-4-bakslagen.
Soriot äger nu aktier för runt 700 Mkr.
Patentväggen ligger flera år bort. Men nya storsäljare dröjer, årets studieresultat har varit blandade och konkurrensen i Kina pressar bolagets två största läkemedel. Det har gjort marknaden nervös och straffat aktien.
Samtidigt har bolaget en stark pipeline där ett 20-tal viktiga studieresultat väntas inom 18 månader. Så länge utfallen ligger ungefär i linje med de historiska nivåerna borde Astra kunna nå sina mål för 2030 och ta fram nya starka läkemedel som tar vid när dagens patent går ut.
I ljuset av högt värderade börser och stigande räntor framstår Astra som ett attraktivt och defensivt komplement i aktieportföljen. Soriot har lett bolaget sedan 2012 och köpte nyligen aktier för nästan 100 Mkr, vilket inger ytterligare trygghet. Vi följer i hans fotspår och sätter ett köpråd.
Tio största ägare i AstraZeneca | Värde (Mkr) | Andel |
BlackRock | 174 699 | 7,0% |
Vanguard | 159 662 | 6,4% |
Capital Group | 105 573 | 4,2% |
Investor | 82 643 | 3,3% |
Fidelity Investments (FMR) | 58 071 | 2,3% |
Norges Bank Investment Management | 54 250 | 2,2% |
T. Rowe Price | 33 617 | 1,4% |
Legal & General | 30 429 | 1,2% |
State Street Investment Management | 27 994 | 1,1% |
PRIMECAP | 27 073 | 1,1% |
Största insiders utanför topp tio | Värde (Mkr) | Andel |
|---|---|---|
Pascal Soriot | 712 | 0,0% |
Aradhana Sarin | 190 | 0,0% |
Källa: Holdings | Totalt insynsägande: | 3,4% |
Aktierekommendationer
Aktieanalys
Investmentbolag
Privatekonomi
Aktierekommendationer
Aktieanalys
Investmentbolag
Privatekonomi
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
−0,02%
(vid stängning)
Makro
Idag, 17:10
IMF: Då kan börsen rasa 20%
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 276,27
