STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) USA-räntorna steg tydligt, medan dollarn stärktes mer måttligt, på onsdagseftermiddagen efter besked om högre prisökningar än väntat i januari.

KPI steg 0,5 procent i januari jämfört med i december (väntat +0,3) medan kärn-KPI steg 0,4 procent (väntat +0,3). KPI-inflationstakten steg från 2,9 till 3,0 procent (väntat 2,9) medan kärninflationstakten steg från 3,2 till 3,3 procent (väntat 3,1).

Wall Street Journals Fed-reporter Nick Timiraos noterade på X att kärn-KPI steg 0,45 procent i januari med två decimaler, och att sexmånadersförändringen steg från 3,2 procent i december till 3,7 procent i januari. Tremånadersförändringen steg samtidigt från 3,1 till 3,8 procent.

Livsmedelspriserna steg 0,5 procent mellan december och mars, äggpriserna steg hela 15 procent. Tjänstepriser exklusive energi steg 0,5 procent, efter +0,3 procent i december, och priserna för bilförsäkring steg 2,0 procent. Priserna på begagnade bilar steg 2,2 procent och bensinpriset steg 1,8 procent.

Capital Economics noterade att de oväntat stora prisökningarna i januari följer efter ännu något högre prisökningar i januari 2024, vilket stärker intrycket av att det kan finnas något inneboende säsongsjusteringsproblem i KPI-statistiken.

"Men med antagande om att PPI-data också kommer in på den lite heta sidan (på torsdag) bedömer vi att kärn-PCE-priserna ökade med 0,39 procent förra månaden, vilket skulle lämna inflationstakten kvar på fortsatt förhöjda 2,7 procent", skrev Capital Economics i ett kundbrev.

"Det skulle stödja vår bedömning att, med president Trumps hot om att införa breda inflationistiska tullar, Fed inte kommer att återuppta räntesänkningarna i år", fortsatte ekonomerna.

Vid svensk stängning noterades tvåårsräntan till 4,37 procent medan tioårsräntan noterade 4,66 procent, 8 respektive 12 punkter upp från samma tid på tisdagen.

Europaräntorna drogs med något uppåt efter USA-statistiken, efter att ha stigit även något tidigare på onsdagen i spåren på relativt strama kommentarer från ECB-ledamöterna Isabel Schnabel och Robert Holzmann.

Schnabel sade på tisdagskvällen att lägre lånekostnader inte kan lösa de strukturella problem som Europa står inför. Holzmann sade på onsdagen att inflationsriskerna gör att det inte finns något utrymme ECB att sänka räntan i större steg, och att riskerna på uppsidan för inflationen har stärkts av nya tullhot.

I Sverige konstaterade vice riksbankschef Aino Bunge i ett anförande att inflationsutfallet för januari var "något högre än väntat", men "vi vet ännu inte vad som ligger bakom och man ska tolka enskilda siffror med försiktighet".

Hon noterade också "tidiga tecken på en vändning" för svensk ekonomi, men tillade att "det är viktigt att det kommer ytterligare information som bekräftar vår prognos".

Aino Bunge ser risker både på upp- och nedsidan för den svenska inflationen, varav en stor del kommer från omvärlden. Hon påminde också om att Riksbanken under bara de tre senaste månaderna sänkt styrräntan med "en hel procentenhet".

"Det tar tid för sänkningarna att få effekt och det talar för att ha en prövande ansats i penningpolitiken framöver."

På torsdag morgon ska även Bunges kollega Per Jansson tala, då under rubriken "Förtroendet och flexibiliteten framöver". Vid januarimötet uttryckte Jansson en viss oro för att olika inflationsindikatorer kunde tyda på ett något ökande inflationstryck. Han påpekade särskilt den "oroväckande" utvecklingen i producentpriserna de senaste månaderna.

"Den här utvecklingen bekymrar mig en hel del, inte minst mot bakgrund av att den internationella miljön ser ut att gå mot att bli mer inflationistisk", sade Jansson då.

Svenska räntor steg svagt i kortare löptider på onsdagen, tioårsräntan var oförändrad på 2,38 procent, samtidigt som motsvarande tyska ränta steg 5 punkter, till 2,48 procent.

Euron stärktes 8 öre mot kronan, till 11:31, medan dollarn stärktes 7 öre, till 10:93.

Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt