STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Frankrike sägs nu backa från att bestrida förslag om att låta bolag utanför EU ta del av finansiella EU-medel vikta för försvarsindustriella satsningar, en hållning som setts som en del av ansträngningarna att minska beroendet av USA för regionens försvarsförmåga.

Franska diplomater har uttryckt stöd för ett förslag som möjliggör att upp till 35 procent av de EU-budgeterade medlen kanaliseras till försvarsbolag hemmahörande i länder utanför unionen, enligt Financial Times källor.

Det är en förändring efter att Frankrikes förhandlare under ungefär ett år motsatt sig att andra länders försvarsbolag, exempelvis sådana hemmahörande i USA, Storbritannien, Israel eller Turkiet, ska få delta i EU:s föreslagna investeringsprogram EDIP (European Defence Investment Plan). Motiveringen till att endast EU-bolag ska få vara med har varit att det annars inte optimerar ändamålet om att skapa en strategisk autonomi för Europa.

Förändringen har kommit den senaste månaden, enligt Financial Times källor, sedan Donald Trump vunnit presidentvalet i USA med löften om att reducera det militära stödet till Europa. EU lobbar därför mot Washington och Donald Trump om ökat samförstånd och och lindrade konsekvenser av den stundande politiken. Ett avskärande av amerikanska bolag från EU:s stödprogram hade rimmat ila med dessa ansträngningar, menar källorna.

"Alla tänker lite smartare efter amerikanska valet", sade en av dessa.

Sverige har varit en av de tydligaste kritikerna av Frankrikes hållning, bland annat med anledning av de täta banden till brittisk försvarsindustri. Brittiska BAE har stor verksamhet i Sverige via ägarskapen över stridsfordonstillverkaren Hägglunds och artilleriutvecklaren Bofors. Den franska linjen hade således kunnat leda till att Sverigebaserade försvarsbolag också hade exkluderats från EU:s stödmedel.

Förhandlingar om stödprogrammet väntar under kommande veckor, innan ett slutgiltigt förslag läggs fram för Europaparlamentet tidigt under 2025. 

Grunden för EDIP lades i februari 2023 med syftet att injicera kapital i Europas underinvesterade produktionssystem för försvarsmateriel och vapen. Dessutom ska planen bidra till att medlemsstaterna gör gemensam sak i upphandling av vapen och på så vis pressar priser och sänker kostnader för försvarsuppbyggnaden. 

Initialt handlar det om 1,5 miljarder euro inom nuvarande EU-budget fram till 2027, men flera länder driver på mot att växa planen avsevärt framgent. Brådskan, som uppstod i samband med Ryssland storskaliga invasion av Ukraina för snart tre år sedan, ska nu alltså ha tilltagit med valet av Donald Trump, som har lovat att avsluta det flera generationer gamla amerikanska militära skyddet över Europa. 

Redan under sin första mandatperiod mellan 2017 och 2021 klagade Donald Trump högljutt över Europas underinvestering i det egna försvaret och Natosamarbetet, där han menar att USA fått stå för notan alldeles för länge.

De europeiska Natoländerna har nu med få undantag nått upp till Natos miniminivå om att försvarsutgifterna ska motsvara minst 2 procent av BNP. 

Många observatörer oroar sig samtidigt över att USA skiftar sitt säkerhetsfokus från Europa till Asien, en poäng som varit aktuell även under Bidenadministrationens tid vid makten.

Joakim Rönning +46 8 5191 7930

Nyhetsbyrån Direkt

Infront.co

© Nyhetsbyrån Direkt AB