STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) En långsiktig nominell löneökningstakt på 3,5 procent är förenlig med inflationsmålet.

Det skriver Konjunkturinstitutet i sin lönebildningsrapport, som publicerades på tisdagen.

Enligt KI finns det betydande osäkerhet kring denna löneökningstakt, framför allt då bedömningen av den långsiktiga produktivitetsutvecklingen är mycket osäker.

"Det är viktigt att betona att den långsiktiga löneökningstakten inte ska tolkas som en rekommendation från Konjunkturinstitutet om lämplig löneökningstakt under nästa avtalsperiod", tillägger KI.

Utöver osäkerheten kring produktivitetsutvecklingen påverkas lönebildningen även av flera andra faktorer, som att vinstläget, enligt vissa mått, varit historiskt sett högt de senaste åren samtidigt som produktivitetstillväxten varit relativt låg de senaste 15 åren. Dessutom är arbetslösheten i Sverige hög i ett internationellt perspektiv.

KI konstaterar i rapporten att produktivitetsutvecklingen i näringslivet är en avgörande faktor för hur snabbt de reala lönerna kan öka på sikt.

Den faktiska produktivitetstillväxten i näringslivet har historiskt fluktuerat kraftigt, inte minst sedan finanskrisen.

Under 2020–2021 ökade produktiviteten, framför allt på grund av korttidsarbete under pandemin. Sedan 2022 har produktiviteten däremot minskat, främst på grund av en gradvis återgång till produktionsstrukturen innan pandemin.

Under åren 2009-2023 ökade produktiviteten i näringslivet i Sverige i snitt med 1 procent per år.

KI gör bedömningen att produktiviteten i näringslivet på lång sikt ökar med 1,6 procent per år.

Inflationsmålet på 2 procents årlig ökning av KPIF är en central styråra för lönebildningen, men enligt KI är förädlingsvärdepriset det mest relevanta måttet i analyser av sambandet mellan produktivitet och reallöner. En ökning av detta mått på 1,9 procent är förenligt med inflationsmålet.

"Att förädlingsvärdepriset ökar aningen långsammare än KPIF beror framför allt på skillnader produktivitetsutvecklingen mellan konsumentnära branscher och övriga branscher i svensk ekonomi, exempelvis exportindustrin. En högre produktivitetsutveckling i branscher som inte i första hand producerar för svenska konsumenter innebär att förädlingsvärdepriset ökar något långsammare än KPIF", förklarar KI.

De noterar vidare att lönsamheten i näringslivet är viktig för lönebildningen och att det finns större utrymme för löneökningar när lönsamheten är hög än om den är låg.

Bilden av företagens lönsamhet är dock splittrad.

Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer har företagen sedan början av 2022 ansett att lönsamheten varit lägre än tidigare, trots att vinstandelen fortsatt stiga.

"Troligen ser företagen rörelsemarginalen som en närmare indikator på deras lönsamhet än vinstandelen, trots att vinstandelen har en närmare koppling till avkastningen på det produktiva kapitalet. Lönsamhetsomdömena började falla redan 2022, tidigare än rörelsemarginalen, och även om det skett en viss stabilisering de senaste kvartalen, ligger nivån fortfarande under det historiska genomsnittet", skriver KI.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt