STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Vi lever i en ovanligt polariserande tid och polariseringen drivs av politiska aktörer, det är inget som väljarna efterfrågar.

Det sade Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap och programledare för valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet, vid ett SNS-seminarium på onsdagen.

I Sverige är de flesta väljares önskeregering en blocköverskridande regering som lutar över något mot höger.

"Men det kommer vi inte att få, hela dynamiken till valet 2026 kommer att drivas av att Tidöregeringen vill ha fyra år till. Väljarna kan inte göra så mycket annat än att reagera på den valmeny som partierna presenterar", enligt statsvetarprofessorn.

Ytterpartierna älskar detta läge, om det skulle bli en mittenregering skulle de förlora sitt politiska inflytande.

I andra länder, som exempelvis Frankrike, finns mer dynamik med olika regeringskonstellationer, i Sverige är det alltid två block.

Enligt Henrik Ekengren Oscarsson har den ideologiska polariseringen inte ökat i Sverige, den har alltid varit väldigt hög. På senare tid syns dock mer av ideologisk polarisering i kulturella värderingsfrågor.

När det gäller känslomässig, så kallad affektiv, polarisering noterade han att det är något som syns i den pågående valkampanjen i USA varje dag.

Här hemma är en "liten trend" att den affektiva polariseringen ökat, men även tidigare har vi haft liknande perioder.

"Historiskt lever vi igen i en affektivt polariserande tid", sade han.

Det visar sig exempelvis i att Sverigedemokraterna fortfarande ses som sämsta parti enligt väljarna, "men Miljöpartiet kommer starkt".

Dessa två partier är röda skynken för varandra och bland väljarna kan hälften inte tänka sig att lägga sin röst på något av dessa två partier.

Under valår brukar den affektiva polariseringen vara högre, men då gillar vi samtidigt också partier mer än annars.

Bland riksdagspartierna gillar Moderaternas och Kristdemokraternas väljare varandra mest, medan Centerpartiets och Sverigedemokraternas väljare ogillar varandra mest.

Centerns och Moderaternas väljare har haft en "stormig relation, som gått från bra till dålig".

Han noterade att de känslomässiga banden till de två partierna i USA blir starkare, medan svenska väljare är mer rörliga. Bara 11 procent av svenska väljare ser sig som starka anhängare av ett politiskt parti.

"Motorn för affektiv polarisering finns inte på samma sätt i Sverige som i USA", enligt Ekengren Oscarsson, som tillade att det inte finns något bra svar i forskningen huruvida sociala medier har varit en katalysator.

Det är dock helt klart att vissa frågor är polariserande, som exempelvis brottsbekämpning och migration. 2015-2016 var en brytpunkt på flera sätt, "GAL/TAN hände då", och vi befinner oss, enligt statsvetarprofessorn, fortfarande i en "post-2015-miljö".

(GAL/TAN fokuserar i korthet på sociala och kulturella värden. GAL står för grön, alternativ och liberal och TAN för traditionell, auktoritär och nationalistisk.)

Han förklarade också att kvinnors och mäns skilda röstmönster hänger samman med den könsuppdelade arbetsmarknaden i Sverige, där kvinnor och män jobbar i helt olika branscher. I andra länder är detta inte lika vanligt.

När det gäller "Tidöregeringen" ligger den förda politiken längre till höger än tidigare och längre från medianpunkten.

Det finns dock en risk med att driva politiken för långt åt ytterkanterna - blir avståndet till mitten (där de flesta väljare befinner sig) för stort slår det tillbaka, vilket innebär en risk för regeringen.

"En flirt längre in mot mitten vore strategiskt riktigt för Kristersson", enligt Ekengren Oscarsson.

Han konstaterade att opinionsläget i Sverige har varit väldigt stabilt under en rätt lång tid med en klar ledning för oppositionspartierna, men en sak som sticker ut lite grann är att Miljöpartiet inte fallit tillbaka i opinionen efter EU-valet.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt