(Tillägg: från stycke sju)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Direktionen diskuterade, "vilket är helt naturligt i rådande läge", om en sänkning av styrräntan med 50 punkter skulle kunna vara motiverad i det nu aktuella läget. Men riksbankschef Erik Thedéen såg inte behov av större enskilda räntesänkningar.

Det sade han vid det penningpolitiska mötet den 19 augusti, enligt protokollet från mötet. Vid mötet sänkte Riksbanken styrräntan med 25 punkter till 3,50 procent.

Thedéen konstaterade att större sänkningar av styrräntan kan behövas i vissa lägen för att "snabbt åstadkomma önskad effekt och avvärja risken för en påtagligt negativ utveckling".

Det skulle till exempel kunna röra sig om en oväntat stor avmattning av den ekonomiska aktiviteten eller tydliga tecken på en finansiell kris. Det skulle också vara motiverat om det i övrigt finns skäl att tydligare revidera synen på inflationsutsikterna.

"Det krävs alltså mer än enstaka negativa ekonomiska utfall eller temporära marknadsrörelser för att jag ska förorda en större sänkning av styrräntan", sade Riksbankschefen.

"I nuvarande läge, där mycket tyder på att inflationen varaktigt kommit ned till en nivå nära målet och där Riksbanken har en tydligt kommunicerad politik om vidare, gradvisa lättnader av penningpolitiken, ser jag inte behovet av större enskilda räntesänkningar", fortsatte han.

Thedéen påpekade samtidigt att det är viktigt att poängtera att Riksbanken har ökat takten i räntesänkningarna, även om storleken på sänkningarna inte har ändrats.

"Gradvisa sänkningar ska således ses i en kontext. I början av året, när osäkerheten var stor, handlade det om små steg med större tidsintervall. I nuläget, när inflationsutsikterna ter sig säkrare, rör det sig om små steg vid varje eller nästan varje möte", sade han.

Han noterade att han i detta sammanhang såg fördelar med att Riksbanken har utökat antalet ordinarie möten.

"Vi kommer med de räntesänkningar vi nu signalerat att vara nere vid 2,75–3 procents styrränta efter mötet i december, vilket är en stor förändring jämfört med vår prognos för – säg – ett år sedan", sade Riksbankschefen.

Han sade också att med stora och överraskande räntesteg finns risken för att ekonomins aktörer får svårt att tolka Riksbankens handlande. Dessutom finns det alltjämt en risk för bakslag om inflationsutsikterna åter försämras, "vilket är ytterligare ett skäl att gå fram gradvis".

"Vi bibehåller en viss handlingsberedskap, men alltjämt med en tydlig riktning. Vägledande är också att allmänheten och marknadsaktörerna har en så klar bild som möjligt av vart styrräntan är på väg, och att de förstår hur och varför vi genomför förändringar. Det är helt enkelt viktigt att vår reaktionsfunktion är så tydlig som möjligt", sade Erik Thedéen.

Han tillade att Riksbankens tydliga signalering om vart styrräntan är på väg, och liknande utveckling i andra länder, redan hade haft en påtaglig effekt på de räntor som företag och hushåll möter.

Riksbankschefen sade vidare att den stora turbulens som sågs på de finansiella marknaderna några dagar i början av augusti inte bara kan avfärdas som tillfälligheter: "den kan vara tecken på något mer fundamentalt som vi bör ha vaksamhet för".

Han såg också alltjämt prissättningsbeteendet bland företagen som en riskfaktor för inflationen. Företagens svar i KI-barometern tyder visserligen på att deras prissättningsplaner sedan en tid är förenliga med inflationsmålet på 2 procent.

"Men erfarenheterna från de senaste årens snabba prisökningar bekymrar mig ändå något. Det finns en risk att många företag uppfattar att det är lättare nu att föra över kostnadsökningar till konsumenterna jämfört med situationen före inflationsuppgången, och att en hel del företag därför ändrat sin strategi och sina rutiner för hur de sätter sina priser", sade Thedéen.

"Det skulle i så fall innebära att inflationstrycket i Sverige kan förändras snabbare än vad vi antagit i våra prognoser. Risken finns att företagen höjer sina priser ganska snabbt även vid en ganska mild uppgång i efterfrågan, och i synnerhet om företagen upplever att deras kostnader stiger. Här måste vi fortsätta att vara på vår vakt", fortsatte han.

Riksbankschefen framhöll ändå att han uppfattade inflationsriskerna som "ganska balanserade" jämfört med i fjol och tidigare i år.

"Exempelvis är det fullt tänkbart att vi inte i tillräcklig utsträckning har beaktat hur snabbt kostnadstrycket sjunkit tillbaka i vissa delar av näringslivet och de effekter detta kommer att få på priserna", sade han.

Riksbankschefen konstaterade att bankens prognoser har stått sig bra, och att övertygelsen har stärkts om att det goda inflationsutsikterna blir varaktiga.

"Jag ser det själv som mest troligt att vi under resten av året kommer att kunna göra tre – snarare än två – hela räntesänkningar så att styrräntan efter decembermötet uppgår till 2,75 procent", sade han.

"Sammanfattningsvis: det är nu tydligt att dimman lättat under det senaste halvåret, vi känner oss ännu tryggare med den inslagna kursen och vi kan därför fortsätta att öka farten något", avslutade riksbankschefen..

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt