(sändes första gången 22/3)

STOCKHOLM (Direkt) Riksbanken kommer med all sannolikhet att lämna styrräntan oförändrad, på 4,00 procent, vid det penningpolitiska mötet den 26 mars (räntebesked och penningpolitisk rapport den 27 mars).

Frågan handlar nu kanske mest om hur tydlig Riksbanken vågar vara i fråga om att guida för den sannolikt kommande första räntesänkningen, och för ränteutsikterna efter det. Till skillnad från vid policymötet den 31 januari kommer direktionen nu ha beslutsstöd av nya ekonomiska prognoser, som lägger grund för en ny räntebana.

Tajmingen för detta möte kunde knappast vara bättre; i princip alla för Riksbanken viktiga globala centralbanker har nyligen meddelat nya räntebesked. Och även om Riksbanken fattar sina penningpolitiska beslut oberoende av vad andra centralbanker gör så kan andra policybeslut, inklusive eventuell guidning, åtminstone hjälpa Riksbanken att bättre bedöma utsikterna för ekonomin och inflationen i omvärlden.

Enligt Infronts prognosenkät väntar samtliga av nio tillfrågade ekonomer att styrräntan kommer att lämnas oförändrad på 4,00 procent nu.

På en fråga om när den första räntesänkningen kommer svarar fyra att den kommer den 8 maj medan fem tror att det dröjer till 27 juni.

Det är nu fyra månader sedan Riksbanken publicerade sin senaste penningpolitiska rapport. Då, i november, indikerade räntebanan fortfarande en viss sannolikhet för att styrräntan skulle behöva höjas ytterligare något (räntebanan toppade på 4,1 procent under perioden från andra kvartalet 2024 till och med första kvartalet 2025).

Enligt Infronts enkät väntas den nya räntebanan nu signalera en styrränta på omkring 3,50 procent i slutet av 2024, med ett svarsintervall på 3,25-3,625 procent.

Vid föregående penningpolitiska möte i januari lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad, vilket också var vad en enig analytikerkår hade väntat.

Samtidigt utökades volymen i de månatliga obligationsförsäljningarna från 5 till 6,5 miljarder kronor, vilket också gick väl i linje med ekonomernas prognoser.

Trots att inga nya prognoser publicerades i samband med januarimötet valde Riksbanken att signalera att styrräntan troligen kan sänkas tidigare än vad som indikerades i novemberprognosen.

"Aktiviteten i svensk ekonomi har dämpats och inflationen har sjunkit påtagligt. Därtill ligger inflationsförväntningarna nära målet och lönerna ökar i måttlig takt. Styrräntan kan därför troligen sänkas tidigare än vad som indikerades i prognosen i november", skrev Riksbanken i pressmeddelandet.

"Om utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma är det inte uteslutet att styrräntan kan sänkas under första halvåret i år", fortsatte Riksbanken.

Inkommande internationella data har visat att disinflationen i euroområdet och USA går trögare än väntat men aktuella budskap från ECB, och möjligen även från Federal Reserve, indikerar ändå att räntesänkningar kan komma i juni.

Även i Sverige kom inflationen in över förväntningarna i januari, men i februari sjönk inflationen något mer än vad ekonomerna hade väntat, och såväl KPIF- som KPIFXE-inflationen var lägre än vad Riksbanken hade antagit i novemberprognosen.

Swedbank utgår från att Riksbanken låter styrräntan ligga still vid detta möte och de riktar i stället blickarna främst mot de nya prognoserna.

"Vi tror att den nya räntebanan indikerar minst en 50-procentig sannolikhet för en räntesänkning första halvåret och totalt två sänkningar i år. Samtidigt tror vi att antalet räntesänkningar kommer att bli fler", skriver Swedbank i ett kundbrev.

Swedbank håller fast vid prognosen om att Riksbanken sänker en första gång i maj. Riksbanken skulle därmed gå före både ECB och Federal Reserve som väntas sänka räntorna i juni, men Swedbank tror att de kommer att ge "ganska tydliga" signaler om sina planer på junisänkningarna vid deras policymöten i april respektive början av maj.

"Både inflation och realekonomi talar tydligt för att Riksbanken behöver sänka först. Så länge kronan inte börjar försvagas tror vi också att så blir fallet", skriver Swedbank.

Handelsbanken tror dock att Riksbanken kommer att vilja vänta något ytterligare, och de ser flera skäl till att en första räntesänkning kan dröja till i juni.

"Riksbanken kan sänka före de stora centralbankerna men har inte skäl att utnyttja de frihetsgraderna när ingenting antyder att svensk ekonomi bromsar in kraftigt och är i akut behov av lägre räntor", skriver Handelsbanken i ett kundbrev.

"I juni, till skillnad från i maj, har Riksbanken sannolikt en sänkning från ECB och Fed att luta sig mot, samt ännu tydligare tecken på att inflationen är under kontroll", fortsätter Handelsbanken.

Pimco räknar med att Riksbanken sänker räntan inom kort, men inte nu.

"Inkommande data - fallande inflation och en dämpad aktivitetsnivå – pekar mot en sänkning i mitten av året, kanske redan i maj", skriver Pimco-ekonomen Peder Beck-Friis, i en kommentar.

Pimcos bedömning är att många centralbanker i utvecklade länder, som ECB, BOE, Fed och Riksbanken, börjar sänka styrräntorna ungefär samtidigt, vid mitten av året. Samtidiga sänkningar är logiskt givet att världen till stor del har upplevt samma globala inflationschock.

"Men det är möjligt att de europeiska centralbankerna, inklusive Riksbanken, börjar tidigare och sänker mer aggressivt än Fed, med tanke på den starkare tillväxten i USA", skriver Peder Beck-Friis.

SEB tror att Riksbanken börjar sänka i maj.

"Inflationen har kommit in lägre än Riksbankens prognos, men direktionen behöver bli mer övertygad om varaktigheten i inflationsnedgången", skriver SEB i ett kundbrev.

En räntesänkning i maj skulle, enligt SEB, betyda att Riksbanken sänker före ECB. Men "för att det ska ske behöver inflationen fortsätta att överraska på nedsidan".

Trots riksbankschef Erik Thedéens uttalanden om att man kan sänka före ECB tror SEB att Riksbanken skulle föredra att ECB sänker först för att på så sätt undvika risken för en kronförsvagning.

"Samtidigt tror vi att ECB, vid sitt penningpolitiska möte i april, kommer att signalera att en junisänkning är högst trolig. Vi tror att kommunikationen från ECB räcker för att Riksbanken ska känna sig säker nog att sänka styrräntan redan i maj", skriver SEB.

Nordea tror på oförändrad ränta nu, men Riksbanken kommer troligen att öppna dörren på glänt för en räntesänkning i maj, "vilken sedan realiseras enligt vår bedömning".

"Det är mycket som har fallit på plats för Riksbanken. Inflationen har sjunkit påtagligt, långsiktiga inflationsförväntningar är förankrade, löneökningarna är måttliga, läget på arbetsmarknaden försvagas, inhemsk efterfrågan är dämpad, indikatorer för företagens prissättningsbeteende har normaliserats och finanspolitiken har endast en lätt expansiv inriktning, skriver Nordea i ett kundbrev.

Det finns dock frågetecken kvar som direktionen behöver diskutera. Enligt Nordea handlar det främst om för hög tjänsteinflation och risken för en kronförsvagning.

Tjänsteinflationen har vänt upp i år efter en dämpning i slutet av förra året, vilket kan skapa oro. Enligt Nordea är dock den övergripande bilden tydlig – tjänstepriserna bör plana ut inom kort.

Kronan är fortsatt ett huvudbry för Riksbanken när det gäller tajmingen av kommande räntesänkningar relativt framför allt ECB. Men enligt Nordea har Riksbanken vissa frihetsgrader.

"Att bedriva en penningpolitik som är anpassad till inhemska förhållanden bör i förlängningen vara positivt för växelkursen", skriver Nordea.

Danske Bank tror att Riksbanken väljer att vänta till i juni med en första räntesänkning, huvudsakligen av tre viktiga skäl:

1, Majmötet inkluderar endast en penningpolitisk uppdatering, inte en penningpolitisk rapport, vilket ger direktionen mindre möjligheter att motivera sitt beslut.

2, ECB kommer sannolikt inte sänka räntan i maj, och en sänkning i juni är heller inte huggen i sten. Danske Bank ser det därför som osannolikt att Riksbanken sänker räntan redan i maj med tanke på risken för en oönskad kronförsvagning.

3, Det senaste inflationsutfallet som kommer att vara tillgängligt för Riksbanken vid policymötet i maj kommer att gälla mars. Enligt Danskes prognos väntas en KPIF-inflation på 2,34 procent i mars medan KPIFXE-inflationen väntas vara 3,16 procent. Det skulle visserligen vara något under vad Riksbanken räknade med i november, men enligt Danske är det tveksamt om Riksbanken vill agera med så "gamla data", som ändå är ganska långt från inflationsmålet.

"I juni däremot kommer (Riksbanken) ha fått majinflationen, som vi tror kommer att visa att KPIF-inflationen var 1,5 procent och att den underliggande inflationen (KPIFXE) var 2,79 procent", skriver Danske Bank i ett kundbrev.

Deltagare: Capital Economics, Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, Pimco, SBAB, SEB, Swedbank

Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt