(Tillägg: i stycke fyra och från stycke fem)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Högre räntor under en längre tid utmanar skuldsatta hushåll och företag. Innevarande år förblir efterfrågan dämpad på bred front och åtstramningarna biter nu även på arbetsmarknaden.

Det skriver Nordea i en konjunkturprognos på onsdagen.

Sveriges BNP väntas minska med 1,3 procent i år och minska med 0,2 procent nästa år. I föregående prognos, i maj, väntades BNP minska 1,4 procent i år och öka med 0,4 procent nästa år.

Riksbanken väntas nu, enligt Nordea, höja styrräntan i både september och november till en topp på 4,25 procent och det dröjer till nästa höst innan styrräntan sänks. Vid slutet av 2024 väntar de sig att räntan har sänkts till 3,75 procent. Vid slutet av 2025 väntas den ligga på 2,50 procent.

Nordeas tidigare prognos var en höjning endast i september, med en räntetopp på 4,00 procent och räntesänkningar till 3,00 procent under 2024.

"Kronans svaga växelkurs utgör en allt större risk. Den är ett viktigt skäl till att Riksbanken höjer styrräntan i höst. Räntehöjningarna tynger ekonomin i en redan vikande konjunktur", säger Annika Winsth, Nordeas chefekonom.

Inflationsutsikterna är fortsatt osäkra, men Nordea räknar med en KPIF-inflation på 6,1 procent i år och 2,4 procent nästa år.

Banken skriver i rapporten att det fortsätter att blåsa kallt i den svenska ekonomin och att den strama penningpolitiken successivt får genomslag här hemma och hos våra viktiga handelspartners.

Vissa lättnader sker då inflationen faller och styrräntor sänks något, men en stor del av prognosperioden karaktäriseras ändå av en dämpad ekonomisk utveckling och stigande arbetslöshet då hushåll och företag anpassar sig till ett varaktigt högre ränteläge.

Nordea konstaterar att arbetsmarknaden har varit överraskande stark hittills i år och den nedgång i sysselsättningen som sker framöver bedöms vara tämligen mild. Banken räknar med en arbetslöshet på 7,3 procent i år och att den stiger till 8,3 procent nästa år. Som mest väntas arbetslösheten stiga till 8,5 procent under prognosperioden.

Svensk ekonomi kan inte heller räkna med någon draghjälp från utlandet den närmaste framtiden då dämpad världshandel sätter avtryck i exportsektorn. Transportsektorn och försvarsindustrin går fortsatt bättre, men det kompenserar inte för en svag orderingång och vikande investeringar i andra delar av industrin.

Nordea noterar att efterfrågan på tjänster har varit hög i flera delar av ekonomin under det senaste året. Trenden för tjänstehandeln är således stark, men även den drabbas av en konjunkturell försvagning framöver.

Banken noterar vidare att bostadspriserna har återhämtat sig något under sommaren efter den tidigare nedgången men de befarar att priserna faller ytterligare framöver, om än mer gradvis än den tidigare skarpa nedgången. Det har betydelse i flera avseenden. Till exempel brukar utvecklingen av bostadspriserna påverka hushållens konsumtionsbenägenhet.

"Större delen av prognosperioden karaktäriseras av hushållens anpassningsprocess till det högre ränteläget. Därtill faller sysselsättningen och arbetslösheten stiger framöver, vilket tynger inkomstutvecklingen och skapar osäkerhet hos hushållen. Samtidigt sinar de finansiella reserverna", skriver Nordea i rapporten.

Lägre inflation och något lägre räntor under 2024 ger visst stöd till konsumtion och bostadspriser. I slutet av 2025 är bostadspriserna ändå tydligt under toppnivån från 2022, samtidigt som konsumtionsvolymerna är i stort sett oförändrade sedan 2021.

Banken räknar med att antalet byggstarter sjunker till en årstakt på ca 22.000 lägenheter, vilket bara är en tredjedel jämfört med toppåret 2021. En viss uppgång väntas ske 2025. Nedgången i bostadsbyggandet är den främsta orsaken till att de totala investeringarna faller både i år och nästa år.

"Hushållen pressas från många håll, men har fortsatt starka balansräkningar som hindrar en djupare nedgång. Samtidigt blir finanspolitiken mer expansiv där en del reformer riktas mot hushållen", säger chefekonomen Annika Winsth.

I första hand är det kommuner och regioner som får ta del av ytterligare ofinansierat statligt stöd. Men många utmaningar består och den offentliga sektorns bidrag till tillväxt blir begränsat.

"Sammantaget medför en högre ränta, ett varaktigt högre kostnadsläge och en svag omvärld att även nästa år blir trögt. Återhämtningen blir segdragen med tunga steg, om än i rätt riktning", skriver Nordea som räknar med att en långsam återhämtning kan inledas under 2025. Resursutnyttjandet förblir dock lägre än normalt under hela prognosperioden.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt