STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det första lönebudet i den pågående avtalsrörelsen från de opartiska ordförandena (Opo) på 6,5 procent för två år var något högre än väntat.

Det skriver Susanne Spector, chef för makroekonomisk analys på Nordea, i ett kundbrev.

Hon noterar att budet avvisades av fackförbunden, vilket tyder på uppåtrisker mot löneprognoserna i år, men ändå kan vara en lättnad för Riksbanken.

Enligt Opos bud skulle lönerna öka med 3,7 procent det första året och med 2,8 procent det andra.

Enligt fackförbunden var budet "för lågt", medan arbetsgivarsidan accepterade budet trots att det var "för högt".

Den fackliga sidan upprepade också att de föredrar ett ettårigt avtal om budet inte är "väsentligt högre" och i linje med deras krav på 4,4 procent per år. Tidigare hade de inte satt något krav för det andra året.

Opos första hemställan är något högre än Nordeas prognos om löneökningar på 3,5 procent i ett ettårigt avtal. Det är också något högre än väntat för tvåårshorisonten, om än lägre än deras prognos för de totala löneökningarna (4,0 procent y/y 2023 och 3,5 procent 2024). Riksbankens prognos för de totala löneökningarna är 3,6 procent per år 2023 och 2024.

Susanne Spector noterar att det första lönebudet i den förra avtalsrörelsen 2020 var 4,5 procent för 29 månader och att det nuvarande budet också innebär ett tydligt skifte från tidigare mer modesta löneökningar runt 2,5 procent per år.

"Men givet den mycket höga inflationen och det stora reallönefallet måste dock nuvarande löneutsikter fortfarande kallas blygsamma. Tio år av reallöneökningar har raderats ut, och med tanke på vår prognos för löner och inflation kommer lönerna att återhämta sig till 2015 års nivå först i slutet av 2024", skriver ekonomen, som tillägger att det faktum att det inte har varit några varsel om strejker tyder på att parterna kommer att nå en överenskommelse i tid.

Susanne Spector gör bedömningen att ett tvåårigt avtal verkar mer sannolikt och att ett slutligt avtal i så fall kan landa någonstans runt 7-7,5 procent för de kommande 24 månaderna.

För Riksbanken vore det en stor lättnad om arbetsmarknadens parter kunde enas om ett tvåårigt avtal, enligt ekonomen, som noterar att riksbankschef Erik Thedéen har betonat vikten av att snabbt få ner inflationen, och speciellt före nästa avtalsrunda.

"Om förberedelserna för den lönerundan startar hösten 2024, kommer det att minska pressen på banken att tämja inflationen under de närmaste månaderna och kan göra direktionen något mer tålmodig i kampen mot inflationen", tror Susanne Spector.

Hon tillägger att en något högre överenskommelse inte heller borde öka Riksbankens oro. Även om facken skulle få sitt krav på 4,4 procents löneökningar per år så kommer reallönerna fortfarande att ligga markant under nivån 2021 de kommande åren.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt