RÄNTOR/VALUTOR
EUROPEISKA OCH USA-RÄNTOR NED, USD TAPPADE (Direkt)
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna sjönk på onsdagen samtidigt som euron stärktes över 1:09 mot dollarn.
Investerare fortsatte att försöka värdera utsikterna för den globala ekonomin och hur centralbankerna kommer att agera samtidigt som bolagsrapporterna strömmade in.
Vid svensk stängning var den tyska tioåriga benchmarkräntan 7 punkter ned till 2,13 procent, medan den svenska tioårsräntan slutade 5 punkter lägre på 1,99 procent.
IFO-index, över klimatet inom näringslivet i Tyskland, steg till 90,2 i januari, från 88,6 i december, vilket prickade förväntningarna. Nulägesindex sjönk till 94,1 från 94,4, väntat var 95,0, medan index över förväntningarna om framtiden steg till 86,4 från 83,2 föregående månad. Väntat här var 85,0.
ÏFO konstaterade att uppgången drevs av märkbart mindre pessimistiska förväntningar.
"Företagen var dock något mindre nöjda med den nuvarande verksamheten. Den tyska ekonomin börjar det nya året med mer självförtroende", sade IFO-chefen Clemens Fuest i en kommentar.
En IFO-ekonom sade att det troligen inte kommer att bli någon recession i Tyskland, men att BNP antagligen kommer att sjunka något under första kvartalet – främst på grund av minskad konsumtion.
ING Economics konstaterade att Tysklands mest framstående indikator förbättrades för fjärde månaden i rad, men att den förnyade optimismen fortfarande är baserad på mycket sköra fundamenta.
"Medan nedgången i komponenten för det aktuella läget illustrerar att ekonomin definitivt inte är 'ute ur skogen' ännu, fortsatte förväntningarna att förbättras. Lägre gaspriser i grossistledet och återöppningen av den kinesiska ekonomin har stärkt det ekonomiska förtroendet. Det faktum att den tyska ekonomin verkar ha undvikit det värsta betyder dock inte automatiskt att utsikterna är ljusa", enligt ING.
Oxford Economics lyfte fram att sektorfördelningen visade att förbättringen inte var bred. Medan tillverkningsunderindex åter förbättrades kraftigt, gynnad av billigare energi och förbättrad tillgång på insatsvaror, låg byggandet fortfarande i dvala på grund av mycket högre räntor.
"Sammantaget, även om den senaste raden av undersökningsdata signalerar en uppåtrisk för utsikterna, förväntar vi oss fortfarande att den tyska ekonomin har gått in i en teknisk lågkonjunktur under vintern, med en 0,7-procentig nedgång i BNP som prognostiserats för i år", skrev Oxford.
På onsdagsmorgonen visade statistik att brittisk PPI sjönk 0,8 procent i december, från månaden före, och steg med 14,7 procent från ett år tidigare.
Och här hemma meddelade SCB att producentpriserna i Sverige steg 2,1 procent i december jämfört med månaden före. Jämfört med samma månad föregående år steg producentpriserna 18,7 procent, ned från 10,5 procent i november.
För konsumtionsvaror för inhemsk tillgång var inflationstakten 17,8 procent, ned från 18,2 procent i november.
Såväl Handelsbanken som Nordea lämnade nya konjunkturprognoser på onsdagen.
Handelsbanken räknar med att Sveriges BNP sjunker med 1,0 procent i år för att sedan öka med 1,0 procent under 2024.
KPIF inflationen väntas uppgå till 6,5 procent 2023 men sjunker sedan tillbaka till 2,3 procent för 2024. Den svaga kronan bedöms även gröpa ur svenskarnas köpkraft och driver upp inflationen ytterligare. Riksbanken väntas höja räntan till 3,25 procent i år och sedan sänka till 2,75 procent under 2024.
Nordea ser i sin prognos en betydande nedgång i svensk ekonomi och tror att BNP sjunker med 2,0 procent i år, för att sedan öka med 0,8 procent nästa år.
"Ljusglimtar ger falska förhoppningar i närtid. Räntan fortsätter upp samtidigt som svenska hushåll, företag och kommuner pressas av höga kostnader. Inhemsk ekonomi bromsar in påtagligt och 2023 är ett förlorat år", sade Annika Winsth, Nordeas chefekonom, i en kommentar.
Riksbanken väntas höja räntan med 50 punkter i februari och ytterligare 25 punkter i april. Risken är dessutom större att det blir fler än färre räntehöjningar och det går inte att utesluta en höjning även till sommaren. Mycket beror på hur ECB agerar då ränteskillnaden påverkar kronan och den inflation vi importerar.
USA-räntorna handlades lägre än vid tisdagens svenska stängning, med tvåårsräntan 13 punkter ned till 4,12 procent och tioåringen 10 punkter ned till 3,43 procent. Marknadsaktörer talade om bolagsrapporter som visat tecken på ekonomisk nedgång.
Bank of Canada (BOC) lämnade räntebesked och höjde som väntat styrräntan med 25 punkter till 4,50 procent. BOC skrev att de väntas hålla räntan vid nuvarande nivå, men är redo att strama åt ytterligare om det skulle behövas.
På valutamarknaden handlades euron strax över 1:09-nivån mot dollarn, upp från 1:085, medan dollarn tappade till 129:5 mot yenen (130:7).
Kronan blev knappt 4 öre svagare till 11:15 mot euron och drygt 2 öre starkare till 10:22 mot dollarn.
"Aussiedollarn" stärktes på onsdagen tydligt mot USA-dollarn efter att inflationstakten stigit till 30-årshögsta under fjärde kvartalet, vilket fick marknaderna att prisa in ytterligare räntehöjningar från Australiens centralbank, RBA.
Sofia Polhammer +46 8 5191 7937
Nyhetsbyrån Direkt