STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europeiska statspappersräntor steg 1-2 på torsdagen, i spåren på högre USA-räntor efter onsdagskvällens räntebesked från Federal Reserve. Euron vände samtidigt upp mot dollarn, efter att ha försvagats på onsdagskvällen.

Det har varit ett intensivt centralbanksdygn för marknaden att ta hänsyn till, och även om räntebeskeden mestadels har gått i linje med prognoserna så har vissa budskap lett till tydliga marknadsreaktioner.

Onsdagskvällens Fedbesked tolkades som relativt hökaktigt, främst eftersom medianen för ledamöternas ränteprognoser antydde oförändrad ränta året ut och nästa år, efter onsdagens väntade sänkning med 25 punkter.

Det råder splittring mellan hökar och duvor inom Fed, där totalt fem ledamöter, varav två röstande, inte ville se någon räntesänkning i går eller resten av året, medan totalt sju vill ha en sänkning till före årsskiftet.

Om pressmeddelandet och räntebanan uppfattades som något hökaktigt var mångas uppfattning att det i viss mån balanserades av vissa mjukare signaler från chefen Jerome Powell vid den efterföljande presskonferensen, där han signalerade beredskap för mer aggressiva åtgärder om ekonomin skulle försvagas.

Det har också kommit en väntad räntesänkning från Brasiliens centralbank under natten, Bank of Japan har lämnat sin penningpolitiska hållning oförändrad, men signalerat beredskap för lättnader. Schweiz Nationalbank lämnade också sin penningpolitiska hållning oförändrad, trots att prognoserna för såväl inflation och tillväxt sänktes.

Det på förhand mest ovissa räntebeskedet kom från Norges Bank, där den internationella analytikerkåren var splittrad ganska jämnt om huruvida räntan skulle höjas på nytt eller lämnas oförändrad. Bland inhemska ekonomer fanns en liten övervikt för dem som räknat med oförändrad ränta.

Beslutet blev att räntan höjdes, med 25 punkter till 1,50 procent, men samtidigt sänktes räntebanan något på längre sikt. Budskapet från chefen Öystein Olsen är nu att "såsom utsikterna och riskbilden nu värderas är det mest sannolika att räntan ligger kvar på nuvarande nivå den närmaste tiden".

Norges Bank noterade i uttalandet att en svagare krona än väntat har tryckt upp ränteprognosen något.

SEB-ekonomen Erica Blomgren Dalstö skrev i ett kundbrev att hon nu räknar med att Norges Bank har nått toppen i nuvarande räntecykel. Hon noterar dock att räntebanan signalerar en topp på 1,60 procent runt årsskiftet 2020-2021 innan räntan vänder tillbaka till 1,50 procent till slutet av 2022.

"Enligt vår mening är detta bara för att signalera att en räntesänkning ligger långt borta, samtidigt som den verkliga sannolikheten för en räntehöjning är minimal utan en förbättring i global tillväxt och minskade politiska risker", skriver Erica Blomgren Dalstö.

Den norska kronan stärktes måttligt efter räntebeskedet, men vände senare neråt och var vid svensk stängning 0,4 procent svagare.

Bank of England (BOE) meddelade senare, som väntat, att den penningpolitiska hållningen förblir oförändrad efter torsdagens möte. BOE upprepade att den inte kommer att reagera mekaniskt med penningpolitiken i händelse av en avtalslös brexit. Om det däremot blir en brexit med avtal, och om den globala ekonomin samtidigt återhämtar sig något, ser BOE gradvisa räntehöjningar, i begränsad omfattning.

OECD presenterade en ny interimsprognos på torsdagen där den globala BNP-prognosen sänktes på nytt, och ganska rejält. Organisationen ser nu en global BNP-tillväxt på 2,9 procent i år och 3,0 procent nästa år, ner från 3,2 respektive 3,4 procent i majprognosen.

OECD hänvisade bland annat till fortsatta och allt djupare handelsspänningar som slår mot sentimentet och investeringar, vilket bidrar till osäkerhet och tynger risksentimentet på de finansiella marknaderna.

I Sverige talade vice Riksbankschefen Martin Flodén om han nu ser tydligare tecken på en inbromsning, men han påpekade också att en ekonomisk tillväxt under genomsnittlig nivå inte är detsamma som en djup nedgång. Han sade också att Riksbanken troligen kommer att höja räntan en gång till, och kanske fler.

Svenska statsobligationsräntor var upp med tioårsräntan 1 punkt högre vid -0,22 procent, medan motsvarande tyska ränta var oförändrad vid -0,51 procent.

Kronan netto oförändrad mot euron vid 10:72, medan den tappade ett öre mot dollarn, till 9:70. TCW-index steg till 145,97, (145,87).

Amerikanska statspappersräntor steg tydligt, främst i kortare löptider, efter Federal Reserves räntebesked på onsdagskvällen. I torsdagens handel var amerikanska räntor upp i kortare löptider medan tioåringen var mer eller mindre oförändrad.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt