STOCKHOLM (Direkt) En något ljusare internationellt konjunkturläge, bättre inhemska indikatorer och en överraskade stark arbetsmarknad räcker inte. Obefintlig inflation och svaga utfallsdata väger över. Därför rekommenderar en oenig skuggdirektion att reporäntan sänks till 0,75 procent.

Det skriver tidningen på måndagen.

Dagens Industris skuggdirektion konstaterar att konjunkturhösten i omvärlden har förbättrats under senhösten, särskilt i USA. Samtidigt ökar sysselsättningen i godtakt och BNP-tillväxten var överraskade stark under det tredje kvartalet.

"Det ser lite ljusare ut internationellt än när vi träffades i oktober. De ledande indikatorerna har blivit starkare. Kanske ser vi nu den uppgång som vi har talat om", säger Klas Eklund, seniorekonom på SEB som vill se en sänkning till 0,75 procent.

Cecilia Hermansson tycker att det samlat väger över till en sänkning med 25 punkter, medan Harry Flam i likhet med förra mötet argumenterar för en sänkning med 50 punkter.

Olof Manner, räntestrateg på Öhman, tycker att debatten om bolån har uppnått sitt syfte, vilket han beskriver som en "halv seger" för Riksbanken, och röstar för en sänkning med 25 punkter.

"En kvarts procentenhet är inte hela världen. Jag tror inte att det påverkar bomarknaden nämnvärt. Däremot kan det ge effekt på kronkursen. Det vore synd att ge bort den försvagning vi haft sedan i våras", säger han.

Harry Flam påpekar att det svaga läget i Europa är en viktig orsak till att den svenska exporten har utvecklats mycket svag de senaste åren, och tror inte på något uppsving,.

"Läget för svensk export är inte så positivt. Risken har minskat för fortsatt nedgång, men att det ska vända på ett mer markant sätt har jag svårt att se. Jämfört med senaste vi sågs har det inte skett några förbättringar", säger han.

När det gäller Sverige förvånas Skuggdirektionen, liksom många andra, över den stora skillnaden mellan indikatorer och faktiska utfall.

I övrigt tycker Cecilia Hermansson att Riksbanken har varit för dålig på att förklara hur den ser på riskerna med hushållens skulder.

"Riksbanken har inte sagt vilken skuldkvot den vill ha. Är 150 procent mindre riskfyllt än 170 eller 180? Tittar de överhuvudtaget på tillgångssidan? Vad ser den för potentiella effekter på konsumtionen? Jag vill se någon typ av konsekvensanalys. Jag har inte förtroende för hur de värderar den här andra vägskålen. Jag vet inte hur de tänker", säger Cecilia Hermansson.

Heide Elmér tycker att styrräntan bör lämnas oförändrat, men påpekar att hon har velat fram och tillbaka.

Hon konstaterar att inflationen är väldigt låg, vilket främst gäller tjänstesektorn.

"Valfri makromodell säger en enda sak: sänkning. Men sunt förnuft går inte alltid in i modeller. Titta på vad man sa i USA om huspriser och skuldsättning för tio år sedan . titta på Norge nu. Jag vill vara försiktig med att gasa i det här läget. Räntan må vara ett trubbit vapen när det gäller huspriserna, men det är den när det gäller inflationen också", säger hon.

Makroredaktionen +46 8 5191 7931
Nyhetsbyrån Direkt