Precis som alla andra reagerar han på det som händer på den geopolitiska scenen. Men i stället för att fokusera på vilka bolag som drabbas, väljer han att identifiera vilka bolag som gynnas av utvecklingen.
Den stora trenden som han ser det är att vi är på väg bort från globaliseringen, och leveranskedjorna blir lokala snarare än globala. Och enligt honom har ”supertankern” vänt och kommer gå i den riktningen nu.
”Vi vill titta på de bolag som gynnas istället för att prata om vilka som är förlorare. Sen kan man ha personliga åsikter om det är en sund utveckling vi går mot eller inte”, säger Christian Granquist, som förvaltar Lancelot Global med 6 miljarder i fondförmögenhet.
Elnät kommer behövas byggas ut
Han ser till exempel investeringsmöjligheter i bolag som gynnas av att tillverkningskapaciteten i USA byggs ut. Företag som bereder mark eller förser nya fabriker med elektricitet. Han räknar med att elnätet behöver byggas ut för att klara kapaciteten, och har därför investerat i ett bolag som hjälper till med det, Quanta Services. Den svenska motsvarigheten skulle vara Afry.
ABB är ett annat bolag Christian Granquist tror kan bli vinnare på att trenden går mot inhemsk produktion. För när USA konsumerar mer elektricitet och elnätet behöver byggas ut kan det ge bra affärer. Häromdagen aviserade ABB att man investerar 120 miljoner dollar i utökad tillverkning i USA för att kunna möta just den förväntade tillväxten inom elproduktion.
Granquist har själv inte investerat i kraftjätten, än. Däremot har han investerat i Emcor, ett traditionellt byggrelaterat företag som förser fabriker med elektricitet och VVS.
”Behovet av deras arbetskraft ökar i takt med att investeringsprojekten växer”, säger Christian Granquist.
Långsam strukturell förändring
Han påpekar att förflyttningen från globalt till lokalt är en långsam förändring. Men en tydlig trend som bara börjat.
”Att flytta leveranskedjor är inte gjort på en kvart. Det tar flera år, därför är det här en strukturell förändring som kommer ta lång tid. Men världshandeln som andel av BNP har peakat”, konstaterar han.
Fram till finanskrisen 2008 ökade världshandeln som andel av BNP stadigt. Framför allt drivet av globalisering, frihandel och ökade investeringar. Under det senaste decenniet har tillväxten i den globala handeln planat ut. Med pandemi, geopolitiska spänningar och tullar har den till slut till och med vänt nedåt. Det behöver för den skulle inte betyda att världsekonomin krymper men handeln växer långsammare än BNP.
Stora techbolag klarar sig just nu
Han tror inte att "The Magnificent Seven" kommer påverkas jättemycket i dagsläget. Men det finns osäkerhet kring datacenter för molntjänster. Och för bolag som Nvidia riskerar tullar göra det svårare att få tag på viktiga komponenter. Lönsamheten kan också gå ned på grund av svårigheter att sälja sina avancerade chip till Kina.
”Vi får se vad som händer. Men jag tror inte USA kommer vilja ha sina datacenter i Kina, eller sina halvledare producerade i Taiwan. Men just nu är det fysiska varor som påverkas, konsumentprodukter, modeindustrin och kanske verkstadssektorn”, säger Christian Granquist.
Lancelots globalfond är i år ned runt 2,5 %. I fjol steg fonden med 29,5%.
”Hela nedgången i år beror på kronans förstärkning eftersom i princip alla fondens innehav är utanför Sverige. Förra året slog detta åt andra hållet.”
