Så påverkar fondavgiften avkastningen 

Många som sparar i fonder gör det långsiktigt och har ofta mycket pengar investerade. Då påverkar fondavgiften en hel del hur mycket avkastning du kan förvänta dig.

Om en fond har en förväntad avkastning på 8,0 procent och förvaltningsavgift på 1,5 procent per år, så är den faktiska avkastningen på 8,0–1,5 = 6,5 procent i nettoavkastning.

Om du i stället hittar en fond med en avkastning på 8,0 procent och avgift på exempelvis 0,3 procent per år så får du en avkastning på 8,0–0,3 = 7,3 procent i nettoavkastning. Skillnaden per år är 1,2 procent.

När vi sätter det i ett större sammanhang blir det stora belopp i avgiftsskillnad som urholkar värdet på ditt sparande. Jag har fortsatt med exemplet ovan och i grafen nedan ser du hur avgiftens storlek påverkar avkastningen över 20 år på en investering på 100 000 kronor. Ser man över en 50-årsperiod blir skillnaden i avkastning oerhört stor.

Skillnaden på 1,2 procent per år i förvaltningsavgift mellan Fond A och Fond B resulterar i en skillnad i avkastning på hela 88 509 kronor. Du får behålla 19 procent mer av din avkastning i fonden med låg avgift.

Vad omfattar fondavgiften?

Fondavgiften består av två delar – förvaltningsavgift och årlig avgift.

Förvaltningsavgift är den avgift som fondbolaget redovisar för sin förvaltning, administration, information och marknadsföring.

Årlig avgift omfattar fler kostnader än begreppet förvaltningsavgift. Det omfattar något förenklat samtliga kostnader utom fondens courtagekostnader.

Årlig avgift är en utveckling av begreppet Total Expense Ratio, (TER). Årlig avgift är ett standardiserat mått framtaget för att förtydliga kundens verkliga fondkostnader och för att det ska vara enklare att jämföra kostnader för fonder i hela Europa.

Normanbelopp är ett räkneexempel som ger en prognos för den sammanlagda kostnaden i fonden för ett sparande på 1 000 kronor per månad i tio år. Nyckeltalet beräknas som skillnaden mellan det resultat som skulle kunna uppnås om sparandet fick växa helt utan avgifter och det faktiska belopp som spararen får ut efter tio år.

Avgifterna baseras på fondernas genomsnittliga kostnader mätt som Total Expense Ratio (TER). Avkastningen antas vara 2 procent för en räntefond, 4 procent för en blandfond och 6 procent för en aktiefond.

Notera att antagen avkastning inte är någon utfästelse om värdetillväxt, utan att de används för att fondernas Normanbelopp ska vara fullt jämförbara med varandra.

Glädjande är att fondavgifterna har sjunkit de senaste åren och en bidragande orsak till det är det ökade utbudet av billiga indexfonder.

Avgiftsintervallet för aktiefonder är brett, från gratis för den billigaste indexfonden till 2,9 procent för de dyraste aktivt förvaltade fonderna med inriktning mot tillväxtmarknader.

Det kan vara lönsamt över tid att välja bra aktivt förvaltade fonder. Det finns flera mycket kompetenta fondförvaltare som ”betalar sin avgift” genom att de skapar så kallad överavkastning över tid. På sikt kan det vara lönsamt att satsa på en mix av billiga indexfonder och bra aktiva förvaltare som går bättre än index.

Man kan också fundera på vad en aktiv förvaltning kan bidra med för värde. I ett sparande där en globalfond utgör basen är en låg avgift avgörande, medan man gärna betalar en avgift för att någon ska välja aktier i mer nischade och risktagande fonder – till exempel inom läkemedel, fastigheter, småbolag eller utvecklingsmarknader.

Ett sätt att undvika att betala ett överpris för aktiv förvaltning är att jämföra innehaven med index. Är du osäker hur du ska tänka kan du alltid välja en billig global- eller Sverigefond.