I år höjs inkomstpensionerna med rekordhöga 4,1 procent. Men nästa år sänks de igen med 2,2 procent. Det visade den uppdaterade prognos som Pensionsmyndigheten gav förra veckan.

Att nivån på inkomstpensionerna svänger så pass mycket från år till år har varit föremål för kritik, inte minst från flera pensionärsorganisationer. Svängningarna är svåra att förstå sig på, och de gör det svårt för många pensionärer att förutse sin inkomst.

Pensionsmyndigheten fick förra året av regeringen i uppdrag att se över hur beräkningsreglerna för inkomstpensionen kan förändras, så att pensionsnivåerna inte svänger så mycket. På måndagen anlände myndighetens förslag till regeringen.

Till grund för beräkningen av de svenska pensionerna ligger hur inkomsterna utvecklas i Sverige. Det index som används mäter hur inkomsterna utvecklats de senaste tre åren.

Det gör att pensionerna beräknas på uppgifter som är flera år gamla.

Om Sverige under några år gått sämre, med stigande arbetslöshet och lägre inkomster, men sedan börjar gå bättre med högre inkomster som följd, så dröjer det därför flera år tills konjunkturförbättringen får genomslag på pensionerna. På samma sätt gör eftersläpningen att pensionsnivåerna kan höjas i tider av hög arbetslöshet och lägre inkomster. Pensionsmyndigheten benämner detta som "ett konstruktionsfel".

"Som pensionär kan man på goda grunder tycka att det är ologiskt att pensionerna sänks under högkonjunkturer och höjs under lågkonjunkturer", säger Ole Settergren, chef för pensionsutveckling på Pensionsmyndigheten.

Myndigheten föreslår nu att nivån på de svenska inkomstpensionerna nu istället ska baseras på en framåtblickande prognos för inkomstutvecklingen.

"Vårt förslag är att räkna om inkomstpensionerna utifrån förra årets inkomster samt en prognos över nästkommande år", säger Ole Settergren.

Myndigheten tror att de nya reglerna gör det lättare att förstå hur pensionerna följer inkomstutvecklingen i samhället generellt. De nya beräkningsreglerna föreslås börja gälla från årsskiftet 2014/2015.