STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna sjönk något under onsdagen, medan euron tappade mot dollarn. USA-data pekar mot högre pristryck och USA-räntorna var upp.

Tyska räntor sjönk 1-3 punkter. Förhandlingarna mellan De Gröna och CDU/SPD om ökade försvars- och infrastrukturinvesteringar kärvar i parlamentet, och den planerade omröstningen i nästa vecka kan vara i fara.

Svenska räntor steg några punkter, medan kronan tappade 10 öre till 10:16 mot dollarn och 6 öre till 11:05 mot euron.

SCB:s inflationsutfall för februari bekräftade det preliminära utfallet. KPIF-inflationen steg till 2,9 från 2,2 procent, och KPIFXE-inflationen till 3,0 från 2,7 procent.

SCB noterade att livsmedelspriserna steg med 1,8 procent i februari, den högsta månadsförändringen sedan februari 2023. Under årets första två månader har priserna stigit med 2,6 procent. Elpriserna steg 2,4 procent.

SEB skrev att högre livsmedelspriser förklarade mer än hälften av deras prognosmiss, men prisuppgången var även högre än väntat för kläder och skor och "andra kärnvaror". Även utrikes resor drog upp mer än antagits, medan tjänstepriserna utvecklades som väntat. Energipriserna ökade mindre än väntat.

De tror att de kommer att höja sin inflationsprognos efter utfallet i februari, och högre inflation i början av 2025 skulle kunna få Riksbanken att inta en mer hökaktig hållning.

"Vi tror dock att direktionen vill avvakta mer information innan de ändrar den penningpolitiska inriktningen och förväntar oss att styrräntan kommer att förbli på nuvarande nivå under en längre period framöver", skrev de.

Medianen i Riksbankens egna underliggande inflationsmått steg samtidigt till 3,1 procent från 2,6 procent.

Riksbanken lämnar penningpolitiskt besked den 20 mars, med ny räntebana. Den tidigare landade på 2,25 procent under våren för att sedan ligga kvar där resten av prognosperioden.

Marknadens prissättning visar en botten på 2,21 procent under 2025, vilket indikerar en liten sannolikhet för att Riksbanken sänker en gång till. I slutet av 2026 är däremot en räntehöjning till 2,50 procent nästan fullt inprisad.

Nordea såg varuinflationen inklusive livsmedel som den främsta drivkraften för den överraskande höga inflationen i början av året.

"Dämpad tjänsteinflation är en lättnad men det är inte säkert att det är tillräckligt övertygande för Riksbanken. Vi tror att Riksbanken håller oförändrat i nästa vecka och därefter", skrev Nordea, som tror att sannolikheten för en räntehöjning har ökat.

USA-räntorna har fortsatt att stiga, med den tvååriga statsobligationen på 4,00 procent vid svensk stängning, 4 punkter upp från onsdag samma tid.

Producentpriserna i USA var oförändrade i februari jämfört med januari, väntat var +0,3 procent. Kärn-PPI sjönk 0,1 procent, även här väntades +0,3 procent.

Bedömare noterade att delkomponenter i såväl KPI som PPI med bäring på kärn-PCE, Feds föredragna inflationsmått, pekar mot uppåtrisk när det publiceras den 28 mars.

I januari ökade kärn-PCE 0,3 procent under månaden, nu väntas 0,30-0,35 procent. Det skulle fortsatt peka mot en inflationstakt klart över målet, och göra Federal Reserve mer försiktiga.

Federal Reserve har möte i nästa vecka och väntas där lämna oförändrat. Fokus ligger på signaleringen och om de kommer att behålla medianen i räntebanan på två sänkningar i år. Marknaden har prisat in cirka tre.

Nya tullar har präglat veckans nyhetsflöde. ECB-rådsledamoten Joachim Nagel sade att ett handelskrig mellan USA och EU kan skapa ett nytt år med recession i Tyskland.

I USA har det spekulerats i en ekonomisk nedgång i början av året. Finansminister Scott Bessent sade till CNBC att de inte är oroade över lite kortsiktig volatilitet på marknaderna, utan att de ser till den långsiktiga utvecklingen för realekonomin.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt