STOCKHOLM (Direkt) Riksbanken kommer mest troligt att sänka styrräntan med 25 punkter, till 2,25 procent, vid mötet den 28 januari (räntebesked den 29 januari).

Men beslutet kanske inte är alldeles självklart med tanke på dunkla utsikter och den ganska tydliga splittringen inom direktionen vid förra mötet, kan det bli ett oenigt räntebeslut för första gången sedan i april 2023?

Samtliga av elva bedömare i Infronts prognosenkät räknar dock med att styrräntan sänks med 25 punkter, och ingen av dem som svarar på en separat fråga tror att beslutet kommer att vara oenigt.

På en fråga om styrräntan vid halvårsskiftet hamnar svaren från ekonomerna i ett intervall mellan 1,75 och 2,25 procent, med flest prognoser på 2,00 procent.

Vid förra policymötet, i december, sänkte Riksbanken styrräntan med 25 punkter, till 2,50 procent, vilket var i linje med vad en i princip enig analytikerkår hade väntat. Det var den femte sänkningen sedan lättnadscykeln inleddes i maj 2024, och totalt sänktes styrräntan med 1,50 procentenheter under perioden maj-december.

Direktionen var enig om räntebeslutet i december, men meningarna var något delade om utsikterna för styrräntan under 2025. Det kom bland annat till uttryck i att den verbala guidningen nöjde sig med att indikera: "styrräntan kan sänkas en gång till under första halvåret 2025". Det var en tämligen vag guidning, i synnerhet med tanke på att den räntebana som samtidigt publicerades ganska tydligt indikerade att den enda ytterligare sänkningen skulle komma senast i mars.

"Räntan har sänkts snabbt, och penningpolitiken verkar med fördröjning. Det talar för en mer prövande ansats när penningpolitiken utformas framöver. Riksbanken kommer därför noga utvärdera behovet av kommande ränteförändringar, i ljuset av effekten av tidigare sänkningar och förskjutningar i riskbilden kring inflations- och konjunkturutsikterna", motiverade Riksbanken den vaga verbala guidningen i pressmeddelandet den 19 december.

Vid den efterföljande presskonferensen konstaterade riksbankschef Erik Thedéen att den nya räntebanan visserligen var "framtung" och indikerade mest sannolikt att räntesänkningen skulle komma i januari eller i mars.

"Men kommunikativt känner vi oss trygga med att säga första halvåret, för att det helt enkelt signalerar den här prövande ansatsen som vi nu motiverar med att inflationen är i linje med målet, konjunkturen tror vi tar sig, och att vi kommer ner på en (ränte-) nivå som är närmare… den neutrala nivån", sade han

Detta motiverar, enligt riksbankschefen, den mer prövande ansats som Riksbanken kommunicerade. Frågan blir då vad Riksbanken ska pröva ansatsen mot vid de penningpolitiska mötena i januari och mars?

"Januari kommer ju väldigt nära inpå, det ska vi vara ärliga och säga. Det är ett jullov sen är vi snart där. Men det kommer vara samma samlade bedömning som tidigare. Vi har ju en prognos, då får vi värdera utfallen mot den prognosen", sade Thedéen, och tillade att prognosen pekade mot en ökade efterfrågan, inte minst från hushållen, och en inflation i linje med målet.

"Det är två viktiga parametrar för att avgöra om vi går fram snabbare eller senare. Men i den prövande ansatsen ligger också ett visst tålamod, det vill säga – är det oklart, då väntar vi snarare än agerar", sade han.

"För att vi helt enkelt vet att penningpolitiken verkar med fördröjning… och vi har accelererat räntesänkningarna i slutet på (2024) och då är det rimligt att vänta in dess effekter, och dom kommer rimligtvis inte den 2 januari", fortsatte Riksbankschefen.

Protokollet från mötet visade att Thedéen fick stöd i sin avvaktande hållning av direktionskollegan Anna Seim, som påpekade att räntesänkningarna under andra halvåret ännu inte hade fått fullt genomslag ens i de rörliga bolånen, bolånetagarnas kassaflöden väntades stärkas mer tydligt under våren.

"Vi har alltså i dagsläget endast i begränsad utsträckning sett effekterna av den förda politiken. Jag är övertygad om att de redan genomförda räntesänkningarna, tillsammans med den förstärkning av realinkomsterna som den lägre inflationen gett upphov till, påtagligt kommer att bidra till konjunkturåterhämtningen under 2025 och framåt", sade Anna Seim.

Övriga tre direktionsledamöter, Anna Breman, Aino Bunge och Per Jansson, var däremot mer inne på att räntan behövde sänkas mer relativt snabbt.

Anna Breman övervägde en räntesänkning med 50 punkter i december, men nöjde sig med 25 punkter.

"Min bedömning är att en sänkning om 0,25 procentenheter vid dagens möte och ytterligare en sänkning om 0,25 procentenheter under början av 2025 är en väl avvägd penningpolitik för att ge stöd till konjunkturen och samtidigt hålla inflationen i linje med målet", sade hon.

Aino Bunge argumenterade för att nästa räntesänkning hellre bör komma "i närtid snarare än att dröja". Per Jansson såg skäl att genomföra ytterligare en räntesänkning tidigt under 2025, "i januari eller möjligen på mötet därefter, i mars".

De två (2,5) datautfall som har kommit in efter decembermötet kan i viss mån ge stöd till båda sidor i den något delade direktionen.

KPIF-inflationen sjönk till 1,5 procent i december, från 1,8 procent i november, vilket var väl under de 1,8 procent som Riksbanken hade antagit. Exklusive energi sjönk KPIF-inflationen från 2,4 till 2,0 procent, när Riksbanken hade räknat med 2,2 procent. PPI-data för december visade däremot att prisindex för konsumtionsvaror för inhemsk tillgång steg till 4,4 procent, från 2,3 procent i november.

Aktivitetsdata för november visade en oväntat stark utveckling för såväl produktionen i näringslivet som för hushållens konsumtion.

Hushållens konsumtion ökade 1,1 procent i november jämfört med i oktober, och med 1,6 procent jämfört med november 2023. Det skulle kunna vara starten för den ökade konsumtion som Riksbanken tror/hoppas på, men det skulle nog behöva bekräftas åtminstone i decemberstatistiken.

De två direktionsledamöter som talat efter statistikutfallen (exklusive PPI), Aino Bunge och Erik Thedéen, verkade mest hålla fast vid tidigare ståndpunkter. Bunge upprepade den 15 januari att "det är bättre att göra det (sänka räntan) i närtid snarare än att vänta". Erik Thedéen välkomnade att inflationsutfallet i december kommit in något lägre än prognos.

"Men samtidigt har indikatorer på pristrycket som prisplaner och producentpriser stigit något och kronan har försvagats, vilket jag tycker manar till viss vaksamhet. Sammantaget verkar dock inflationsutsikterna stå sig i stora drag", sade han.

Det råder knappast någon tvekan om att svenskarna totalt sett kommer att få en tydligt ökad köpkraft i inledningen av 2025; tremånaderslån omsätts till tydligt lägre räntor, nya jobbskatteavdrag ökar nettolönerna och en betydligt lägre prisökningstakt än tidigare väntas mer än väl kompenseras i de kommande löneavtalen.

Men det återstår att se hur mycket dessa förbättringar verkligen påverkar konsumtionen. De som gynnas mest är högavlönade med stora bolån till rörlig ränta, och de har kanske inte behövt vända på slantarna i någon större utsträckning ens under 2023-2024. De som däremot lever med pressade marginaler, ofta i hyresrätt, som säkerligen skulle öka sin konsumtion om disponibelinkomsterna ökar, lär inte gynnas i samma utsträckning.

Frågan vid policymötet den 28 januari kanske blir om Thedéen/Seim verkligen vill argumentera emot de entydiga förväntningarna om ytterligare en räntesänkning nu.

SEB räknar med att styrräntan sänks med 25 punkter nu, men att Riksbanken samtidigt kommer att vara fortsatt försiktiga med att sända starka policysignaler.

"Men (Riksbanken) kan notera nedåtrisker mot räntebanan från december för att subtilt öppna dörren för ytterligare en räntesänkning. Vi fortsätter tro att Riksbanken kommer att sänka styrräntan till 2 procent i år, men vi har flyttat den andra sänkningen från mars till maj", skriver SEB i ett kundbrev.

Swedbank ser ingen anledning för Riksbanken att skjuta upp den planerade räntesänkningen.

"Även om vissa direktionsledamöter, inklusive riksbankschefen Erik Thedéen, tycks vilja avvakta tror vi att det blir en sänkning i januari", skriver Swedbank i ett kundbrev.

Swedbank tror också att Riksbanken kommer att kommunicera en öppning för ytterligare en sänkning, till 2,00 procent, under våren om inflationen och/eller realekonomin blir svagare.

"Kommunikationen kommer dock att vara försiktig genom att betona att nuvarande räntebana står sig bra och att man kommer att 'noga utvärdera behovet av kommande ränteförändringar i ljuset av effekterna av tidigare sänkningar'", fortsätter Swedbank.

ING Economics noterar att sentimentsindikatorer antyder att Riksbankens räntesänkningar under 2024 börjar bära frukt, men det har så här långt inte märkts lika tydligt i hårda data.

"I korthet, medan Riksbanken räknar med en återhämtning i efterfrågan i år är detta ännu i ett tidigt skede. Samtidigt har inflationen fortsatt att tendera att komma in under Riksbankens prognoser", skriver ING Economics i ett kundbrev.

"Lägg till detta riskerna från USA:s president Donald Trumps handelskrig för Sverige, så vi tror att det finns utrymme för en räntesänkning nästa vecka och ytterligare en senare i år", fortsätter ekonomerna.

DNB tror också på en sänkning med 25 punkter, men att det också den sista sänkningen för den här gången.

"Ett alternativ skulle vara att vänta till i mars. Vi bedömer att det är mindre sannolikt eftersom det skulle orsaka en onödig fördröjning för det ytterligare stöd som Riksbanken har bedömt vara nödvändigt för att stimulera aktiviteten i den svenska ekonomin", skriver DNB i ett kundbrev.

Deltagare: Danske Bank, DNB, Handelsbanken, ING Economics, LO, Länsförsäkringar, Morgan Stanley, Nordea, SEB, SPP Pension, Swedbank.

Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt

Infront.co

© Nyhetsbyrån Direkt AB