STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Sentimentet fick en törn på nya tullhot i USA, med starkare dollar, medan svensk inflation håller dörren öppen för en räntesänkning i januari.

Enligt CNN:s källor överväger Donald Trump att utlysa ett nationellt ekonomiskt nödläge för att lägga grunden för ett omfattande system av generella tullar. Inga beslut är fattade och Trumps team överväger också andra varianter.

Uppgifterna fick börserna att falla, drog upp USA-räntorna och stärkte dollarn, med dollarindex upp till 109,19 som högst. Trumputspelen har varit många redan innan han tillträder den 20 januari, med allt från Grönland till vindkraftverk. I måndags fick sentimentet stöd av uppgifter till Washington Post om mer begränsade tullar, vilket snabbt avvisades av Trump som "fake news".

Datamässigt följdes starka utfall för tjänste-ISM och JOLTS (lediga jobb) på tisdagen upp med ADP:s jobbrapport på onsdagen, som visade en viss inbromsning till +122.000. Nyanmälda arbetslösa förra veckan var dock lägre än väntat.

Den tioåriga statsobligationen har stigit 6 punkter till 4,70 procent, och optionsmarknaden ser en möjlighet att tioåringen når 5 procent för första gången sedan oktober 2023.

"Nära 5 procent är säkert möjligt" i år och "något vi skulle se som ett köptillfälle", sade Steven Wieting på Citigroup enligt Bloomberg News.

Marknadens prissättning ser ingen Fed-sänkning i januari och lutar nu åt att Fed kan avvakta till åtminstone maj.

Fed-guvernören Christopher Waller sade att han stöttar fler sänkningar i år, men att takten i dessa kommer att bero på framstegen med inflationen, samtidigt som de vill undvika att arbetsmarknaden försvagas.

Europaräntorna steg 2-5 punkter, medan brittiska räntor handlades upp till 10 punkter högre. Den 30-åriga statsobligationen låg på den högsta nivån sedan 1998.

"Många faktorer bidrog till ökningen, inklusive Labours spenderingsambitioner, ihärdig inflation, högre USA-räntor och ökat utbud. Vi förväntar oss fortfarande att räntan på brittiska statsobligationer stabiliseras på en lägre nivå senare under året, men så länge dessa faktorer kvarstår kan det ta tid innan en förändring sker", skrev ING.

Svenska räntor visade en lite brantare kurva och kronan tappade 7 öre mot dollarn till 11:17.

KPIF-inflationen sjönk till 1,5 procent från 1,8 procent, väntat var 1,7 procent i Infronts enkät. KPIFXE-inflationen (exklusive energi) sjönk samtidigt till 2,1 från 2,4 procent, väntat var 2,2 procent.

Riksbankens prognos pekade mot en KPIF-inflation på 1,8 procent och en KPIFXE-inflation på 2,2 procent. De har sitt nästa möte den 28 januari och utfallet ökar spänningen inför det.

Swedbank skrev att den senaste tidens volatilitet präglats av baseffekter från bland annat Black Week, men momentum i kärninflationen har avtagit, och de ser därför en räntesänkning nu i januari. Nordea, SEB och Handelsbanken är inne på samma spår, även om beslutet kan stå och väga.

Euron tappade till under 1:03 mot dollarn efter nya svaga data.

Industriorderingången i Tyskland sjönk 5,4 procent i november, där kategorin "stororder" tyngde. Exklusive dessa steg orderingången med 0,2 procent. Detaljhandelns försäljning sjönk samtidigt 0,6 procent samma månad.

EU:s konjunkturbarometer visar att den samlade konfidensindikatorn, ESI, för euroländerna sjönk till 93,7 i december från 95,6 föregående månad, det lägsta utfallet sedan oktober 2023.

Nedgången drevs av industrin, med index på den lägsta nivån sedan pandemin, men även från hushållen och byggsektorn.

Oxford Ecnomics noterade att företagens anställningsplaner försämrades i såväl industrin som tjänstesektorn, och hushållens oro för arbetslöshet ökade.

"Att prisförväntningarna steg brett försämrade också bilden, vilket pekar på viss kvardröjande 'klibbighet' i inflationen vilket kan avhålla ECB från att sänka räntan mer aggressivt, trots den försämrade ekonomiska situationen", skrev de.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt