STOCKHOLM (Direkt) Den globala ekonomin är fortsatt motståndskraftig, inflationen fortsätter att dämpas och den globala handeln börjar återhämta sig. Lägre inflation ger ett uppsving för hushållens reala inkomsttillväxt och utgifter, men konsumenternas förtroende har ännu inte återhämtat sig till nivåer före pandemin i många länder.

Det skriver OECD, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation, i sin Economic Outlook, som presenterades på onsdagen.

De konstaterar att trycket på arbetsmarknaden fortsätter att lätta, även om arbetslösheten i allmänhet ligger kvar på eller nära historiska låga nivåer. Reala räntor är fortfarande restriktiva, men lägre nominella räntor har genererat några tidiga tecken på återupplivning på räntekänsliga bostads- och kreditmarknader. Den totala inflationen har nu återgått till målet i ett stigande antal avancerade ekonomier och tillväxtmarknader trots kvardröjande tryck i tjänstesektorerna.

Global BNP väntas öka med 3,3 procent både 2025 och 2026, efter att ha ökat med 3,2 procent i år. I interimsprognosen i september väntades BNP öka med 3,2 procent i år och 3,2 procent nästa år.

Låg inflation, stadig sysselsättningstillväxt och mindre restriktiv penningpolitik kommer alla att bidra till att stödja efterfrågan, trots viss mild motvind från den nödvändiga åtstramningen av finanspolitiken i många länder.

Vissa skillnader mellan länder kommer sannolikt att bestå på kort sikt, men avta i takt med att tillväxten är stabil i USA och återhämtningen i Europa tar fart. Livlig inhemsk efterfrågan i Indien och Indonesien och de nyligen aviserade stimulansåtgärderna i Kina och Japan förväntas stödja fortsatt stark tillväxt i Asien.

Men enligt OECD finns det betydande risker mot utsikterna. Förhöjda geopolitiska spänningar är fortfarande viktiga negativa risker på kort sikt, särskilt om de framväxande konflikterna i Mellanöstern skulle intensifieras och risker uppstå för säkerheten för oljeförsörjningen från regionen. En oväntad kraftig oljeprisuppgång skulle höja kraftigt höja inflationen globalt och drabba förtroende och tillväxt, särskilt i oljeimporterande länder.

Handelspolitisk osäkerhet har ökat kraftigt under de senaste månaderna, vilket har adderat till den oro som genereras av den pågående ökningen i antalet importbegränsande åtgärder som genomförs av de stora ekonomierna.

"Ytterligare ökningar av globala handelsrestriktioner skulle öka importpriserna, höja produktionskostnaderna för företag och minska levnadsstandarden för konsumenterna. Negativa tillväxtsöverraskningar eller avvikelser från den projicerade jämna disinflationsbanan kan också utlösa störande korrigeringar på finansmarknaderna och turbulens i kapitalflöden eller växelkurser i tillväxtekonomier", skriver OECD.

De tillägger att finansiella sårbarheter också kvarstår från höga skuldsättningsnivåer, upptrissade tillgångsvärderingar och den försämrade kreditkvaliteten hos vissa låntagare, inklusive den kommersiella fastighetsmarknaden. Den växande omfattningen och sammanlänkningen av mindre reglerade finansiella institutioner som inte är banker ökar också risken för negativa chocker som snabbt sprider sig över olika marknadssegment.

Men det finns även vissa osäkra faktorer som skulle kunna generera positiva överraskningar, som förbättringar i hushållens förtroende när köpkraften återhämtar sig mer kan resultera i att hushållen sparar mindre än väntat, vilket skulle lyfta konsumtionen, men också inflationstrycket.

"En tidig lösning på stora geopolitiska konflikter kan också förbättra stämningen och sänka energipriserna, särskilt med sannolikheten för utbudsöverskott på oljemarknaderna nästa år. Positiva utbudschocker, såsom starkare arbetskraft än väntat tillväxt eller ett mer kraftfullt återupplivande av investeringar när finansieringsvillkoren förbättras, skulle också stödja starkare tillväxt", skriver OECD.

Mot denna bakgrund är de viktigaste politiska prioriteringarna att säkerställa en fortsatt och varaktig nedgång i inflationen, ökade ansträngningar för att skapa en trovärdig finanspolitisk väg som säkerställer skuldens hållbarhet och ambitiösa reformer för att öka hållbar och inkluderande tillväxt på medellång sikt.

De rekommenderar att när inflationen dämpas mot centralbankernas mål bör sänkningarna av styrräntorna fortsätta i avancerade ekonomier, men timingen och graden av sänkningar bör noga bedömas för att försäkra att underliggande inflationstryck varaktigt tyglas.

Om inflationen återgår till målet till 2026, som prognosticeras för majoriteten av länder, bör styrräntorna ligga på eller nära neutrala nivåer då för att försäkra att tillväxten stabiliseras kring trend och att inflationen inte skjuter under målet.

"Räntesänkningar i de avancerade ekonomierna hjälper till att öka politiskt utrymme i tillväxtekonomierna. Utrymme finns att sänka styrräntorna i de flesta av dessa länder under de kommande två åren, men takten bör vara försiktig för att behålla förankringen inflationsförväntningar och minimera riskerna för störande kapitalutflöden", enligt OECD.

I Japan skulle en gradvis höjning av styrräntorna vara lämplig under de kommande två åren förutsatt att inflationen hamnar på cirka 2 procent, som prognosticeras.

Vidare behövs beslutsamma finanspolitiska åtgärder för att säkra uthålliga skulder, bevara utrymme för regeringar att reagera på framtida chocker och generera resurser för att möta stora kommande utgiftstryck.

Eftersom tillväxtutsikterna framöver är modesta behövs ambitiösa strukturreformer i alla länder för att hjälpa till att förbättra grunden för starkare och mer uthållig tillväxt och bidra till att överkomma de finanspolitiska utmaningar som länder står inför.

"Förstärkt internationellt samarbete behövs för att stödja internationell handel och minska riskerna för geopolitisk fragmentering genom att bevara öppna internationella marknader som verkar inom en regelbaserad globala handelssystem, för att säkerställa snabbare och bättre samordnade insatser för att minska utsläppen, och hantera skuldnöd i låginkomstländer utan att orsaka onödiga svårigheter", skriver OECD.

Bild: OECD-prognos

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt