STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det finns en utbredd samsyn om att den neutrala räntan föll under ett antal decennier och nådde historiskt låga nivåer i början av 2020. Men när det gäller att bedöma utvecklingen framöver finns en del utmaningar.

Det sade vice riksbankschef Anna Seim på tisdagen, enligt ett förskrivet anförande.

Hon noterade att det pågår en livlig internationell diskussion om den neutrala räntans troliga utveckling, och att hennes egen tolkning av diskussionen är att den ännu står och väger.

Några menar att de krafter som bidrog till att sänka den neutrala räntan egentligen inte har mattats av, och att den effektiva nedre gränsen för styrräntan kommer att fortsätta vara en återkommande utmaning för penningpolitiken. Andra menar att den neutrala räntan har stigit något, eller kommer att göra det framöver.

"Här hänvisar man ofta till att det kommer att behövas omfattande investeringar för att klara klimatomställningen, och att försvarsutgifterna behöver öka i en allt mer osäker värld. Man tänker sig alltså dessa investeringar som mer långsiktiga och strukturella vilket gör att de kan komma att pressa upp den neutrala räntan under lång tid", sade Anna Seim.

Hon noterade att den uppfattningen också har satt avtryck, om än ett ganska begränsat sådant, i olika siffersatta bedömningar av den neutrala räntan.

"En försiktig sammanfattning av denna diskussion är att det finns lite som tyder på att vi befinner oss i en helt ny värld där den neutrala räntan har stigit kraftigt eller kommer att göra det inom en snar framtid", sade Anna Seim.

Hon noterade vidare att på senare år har tidigare den tidigare debatten om globalisering och digitalisering, som faktorer som har en dämpande effekt på inflationen i världen, de senaste åren har skiftat över mot en tendens med minskad globalisering, med bland annat en ökning av handelshinder och att produktion flyttas tillbaka till det egna landet eller närmare regioner.

Utfallet i det amerikanska valet lär sannolikt också leda till att olika handelshinder implementeras, vilket kan skapa ett visst inflationstryck på grund av utbudsbegränsningar.

"Digitaliseringen är svårare att uttala sig om, men det är möjligt att de mest uppenbara vinsterna med digitaliseringen till stor del redan har uppnåtts och att dess dämpande effekt på inflationen börjar avta", sade Anna Seim.

Det skulle sammantaget kunna innebära att penningpolitiken framöver kommer att behöva utformas i en miljö med ett starkare underliggande inflationstryck, och "i praktiken är det detsamma som att den neutrala räntan kommer att vara lite högre än under de senaste decennierna".

"Det skulle kunna tala för att det framöver blir mer sällsynt med långa perioder när centralbankernas styrräntor behöver hållas exceptionellt låga för att inflationen ska nå upp till målet. Men om det verkligen blir så är något som är svårt att förutse", sade Anna Seim.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt