(Tillägg: från stycke elva)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den långsiktiga neutrala räntan, och därmed den långsiktigt normala styrräntan, ligger troligen mellan 1,5 och 3,0 procent.

Det sade vice riksbankschef Anna Seim i ett anförande på tisdagen.

Det är 1 procentenhet lägre än det intervall som Riksbanken publicerade 2017.

Den neutrala räntan definieras vanligtvis som den ränta som varken har en stimulerande eller åtstramande effekt på ekonomin. Den neutrala räntan varierar över tid och kan inte avläsas i någon statistik, utan man måste försöka bedöma var den ligger med hjälp av skattningar av modeller och annan relevant information. Bedömningar av den neutrala räntan är därför förknippade med ett betydande mått av osäkerhet.

Den neutrala räntan är ett referensvärde som säger om den aktuella penningpolitiken är stimulerande eller åtstramande.

"Men eftersom det är svårt att skatta nivån på den neutrala räntan med någon högre precision finns det begränsningar när det gäller hur användbar den är i praktiken. För att bedöma hur hög styrräntan är i förhållande till den neutrala nivån är det därför viktigt att löpande läsa av effekterna på ekonomin av den politik som bedrivs", sade hon.

Riksbanken har genom åren kommunicerat en del kring den neutrala räntan i tal och rapporter, men då framför allt om den trendmässiga nedgången i den neutrala räntan och hur nedgången påverkar penningpolitiken.

Riksbanken har under året gått igenom internationella studier, bedömningar från andra centralbanker, prissättningar och enkäter från finansiella marknader samt skattat olika modeller som finns i litteraturen om neutral ränta på svenska data. De har därefter landat i att den långsiktiga neutrala räntan troligen ligger mellan 1,5 och 3 procent.

Intervallet avspeglar den osäkerhet som Riksbanken bedömer finns i uppskattningar av den neutrala räntan på lång sikt. Den neutrala räntan antas alltså fortsätta att ligga på historiskt låga nivåer.

"Detta innebär bland annat att det inte går att utesluta att styrräntan periodvis kan behöva sänkas till nivåer kring noll. Vid en recession eller djup lågkonjunktur när inflationen är långt under målet är en räntesänkning i storleksordningen 1,5 till 3 procentenheter inte särskilt exceptionell", sade hon.

Anna Seim sade i anförandet att hon personligen tycker att det är mest konstruktivt att dela upp den neutrala räntan i en långsiktig och en kortsiktig komponent.

"Eftersom världens kapitalmarknader är så sammanlänkade bestäms den långsiktigt neutrala räntan till stor del av trögrörliga internationella faktorer och trender. Den kortsiktiga neutrala räntan varierar runt den långsiktiga men kan tillfälligt avvika från den", sade hon.

Enligt Anna Seim har olika faktorer med all sannolikhet spelat olika stor roll under olika faser till de senaste årens nedgång i den neutrala räntan. En faktor som de flesta är överens om har haft stor betydelse är hur demografin har förändrats. I många länder, särskilt i avancerade ekonomier har befolkningen blivit äldre och förväntas dessutom leva längre.

"Detta leder till ett ökat sparande då människor förväntar sig att de kommer att behöva försörja sig längre på sitt kapital", sade hon.

Institutionella faktorer som har hållit tillbaka den privata konsumtionen till förmån för höga investeringar och snabbt växande export har också bidragit. Och när ett lands befolkning växer långsammare ökar inte heller arbetskraften lika snabbt som tidigare.

"Detta leder till ett ökat sparande då människor förväntar sig att de kommer att behöva försörja sig längre på sitt kapital", sade Anna Seim.

Hon noterade också att ett antal studier har pekat på ökad inkomstspridning som en viktig drivkraft bakom trenden mot lägre räntor.

"Tanken är att benägenheten att spara i allmänhet är högre bland hushåll med höga inkomster och om deras andel av de totala inkomsterna ökar så ökar också sparandet", sade Anna Seim.

Ytterligare en förklaring till räntenedgången fokuserar inte bara på storleken på sparandet i relation till investeringar, utan även på sparandets sammansättning. Den tar avstamp i observationen att företagens avkastningskrav tycks ha stannat kvar på en hög nivå även när räntorna fallit.

Det kan tyckas anmärkningsvärt eftersom man skulle kunna förvänta sig en nära koppling mellan räntan och avkastningskravet. Om avkastningskravet har förblivit högt kan det förklara varför investeringarna inte har ökat mer än vad som varit fallet", sade Anna Seim.

"Om investeringar globalt hållits tillbaka av ett högt avkastningskrav, samtidigt som sparandet har ökat, kan detta ha bidragit till nedgången i den neutrala räntan", fortsatte hon.

Givet definitionen av neutral ränta – att den är den styrränta som varken har en expansiv eller åtstramande effekt på ekonomin – blir det uppenbart att den måste kunna förändras även på kortare sikt. Ett exempel på vad som kan åstadkomma kortsiktiga variationer är finanspolitiken.

Anna Seim tog som exempel en situation där styrräntan ligger på den neutrala nivån; om regeringen då temporärt mer expansiv finanspolitik som ökar den allmänna efterfrågan och driver upp inflationen påverkas också den neutrala räntan av stimulanspaketet.

Det har då skett en förändring i ekonomin som har gjort att den neutrala räntan tillfälligt har stigit och för att stabilisera inflationen och konjunkturen behöver centralbanken då höja styrräntan.

"Den sänkning av överskottsmålet till ett balansmål som nu aviserats skulle på detta sätt kunna driva upp den neutrala räntan i Sverige något under nästa översynsperiod", sade Anna Seim.

Hon påpekade att hon med det exemplet inte ville säga att penningpolitiken alltid ska motverka finanspolitiska stimulanser. Tvärtom finns det i dag en diskussion om hur viktigt det är att åstadkomma en bra policymix i stabiliseringspolitiken, och att penning- och finanspolitik bör samverka mer än vad som har varit fallet de senaste decennierna.

"Men det illustrerar att det är viktigt att beakta den samlade stabiliseringspolitiken och även ha mer övergående faktorer i bakhuvudet när man diskuterar neutral ränta", sade Anna Seim.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt