STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Utvecklingen i svenska industrilöner brukar nära följa tyska industrilöner, men den här gången kan Sverige landa lite högre.

Det skriver Swedbank i en analys på fredagen.

Under de senaste tio åren har utvecklingen i nominella löneökningar i svensk och tysk industri varit nästintill identisk.

I Sverige är löneutvecklingen inom industrin normerande för löneökningstakten i resten av ekonomin och utfallet från tyska industrilöner kan därmed ge signaler om löneutvecklingen i Sverige framöver.

Parterna inom den tyska metall- och elindustrin har enats om ett tvåårigt avtal (25 månader) som innebär löneökningar på 2,0 procent under 2025 och 3,1 procent under 2026. Dessutom innebär avtalet även engångsbetalningar på 600 euro.

Avtalet är betydligt lägre än det föregående avtalet, som innebar en löneökningstakt på 8,5 procent över två år, med engångsutbetalningar på omkring 3.000 euro.

Utfallet i avtalsförhandlingarna ska ses i ljuset av det tuffa läget inom tysk industri och den utdragna lågkonjunkturen i landet. Inte minst bilindustrin är drabbad av stora utmaningar. Regeringskrisen har dessutom lett till att parterna har sett stor anledning att sluta ett avtal och bidra till stabilitet.

Avtalet innehåller också fler alternativ i vissa distrikt (Bayern och vid kusten) där företagens situation bedöms som särskilt svår. Medarbetare får också möjlighet att välja mellan mer pengar och fler semesterdagar. Fokus för denna avtalsrunda verkar framför allt ha hamnat på anställningstrygghet.

Utifrån de utmaningar som tysk ekonomi står inför kan det nya avtalet ses som relativt högt. Just nu pågår fortfarande förhandlingar mellan fackförbundet IG metall och Volkswagen om såväl löneavtal samt förhållanden kopplat till företagets omstrukturering.

Inför slutförhandlingarna med Volkswagen har IG Metall lagt fram en plan som innebär att arbetstagare tillfälligt avstår från lön för att förhindra fabriksnedläggningar.

Precis som tidigare följer nog både arbetstagarsidan och arbetsgivarsidan utvecklingen i Tyskland. För arbetsgivarsidan innebär de lägre avtalen i Tyskland ett tydligt argument för att motivera en lägre nivå även i Sverige. Samtidigt har de svenska facken inom industrin redan aviserat sitt krav på märke inför förhandlingarna (4,2 procent för 12 månader).

"Trots lågkonjunkturen i Sverige ser inte den ekonomiska situationen lika utmanade ut. Konkurrensmässigt fortsätter tysk industri att vara en viktig hållpunkt, men den svenska industrin har sedan pandemin frikopplats från den tyska industrin och utvecklingen har varit bättre i Sverige än i Tyskland", skriver Swedbank.

Den svaga kronan kan förklara delar av skillnaden men även att andra handelspartners har blivit viktigare för Sverige.

Swedbanks prognos är att den totala löneökningstakten, summan av både centralt avtalade löner och löneglidning, landar på 3,6 procent för både 2025 och 2026.

Den bilden delas av många andra prognosmakare i Sverige och indikerar en något högre löneökningstakt i svensk ekonomi jämfört med perioden efter finanskrisen 2008/2009, bortsett från avtalsförhandlingarna 2023 då löneökningstakten blev historiskt hög på 7,4 procent för 24 månader.

"Det lägre utfallet i delar av tysk industri innebär så klart en viss nedsidesrisk till de här prognoserna, men vår bild är att parterna i Sverige ser skillnaderna jämfört med de Tysklandspecifika utmaningarna och landar i ett märke som är runt 80 procent av fackens ställda krav", skriver Swedbank.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt