STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Mot bakgrund av förhöjd osäkerhet kommer ECB:s kommande Finansiella stabilitetsöversyn att beröra tre viktiga sårbarheter som formar utsikterna för euroområdet.

Det sade ECB:s vicechef Luis de Guindos på måndagen, enligt ett förskrivet anförande.

Den första handlar om de finansiella marknaderna, som är känsliga för plötsliga, snabba justeringar. Även om de senaste perioderna med hög volatilitet har varit kortlivade, och endast hade begränsad påverkan på det finansiella systemet, gör underliggande sårbarheter finansmarknaderna "benägna att drabbas av volatilitetsanfall i framtiden".

"För det första; rekordlåga riskpremier och pressade företagsobligationsspreadar är ett tecken på att investerare kan underskatta sannolikheten och potentiella effekter av negativa scenarier", sade de Guindos.

För det andra innebär koncentrationen av marknadskapitaliseringen och vinsterna bland en handfull företag, främst i USA, en oro för sannolikheten för tillgångsprisbubblor kopplade till artificiell intelligens.

"Med tanke på hur djupt integrerade de globala aktiemarknaderna är kan negativa bolagsspecifika eller sektorspecifika överraskningar lätt spilla över gränserna", sade de Guindos.

Den andra sårbarheten rör ökade statsrisker. Även om euroområdets samlade skuld/BNP-nivå har sjunkit tydligt från toppnivåerna under pandemin är skuldnivåerna ännu höga i flera länder till följd av ihållande primära underskott.

I dessa förhållanden kan svaga budgetar eller frågetecken runt konsolideringsbanor utlösa ytterligare omprissättning av statsrisker. Stora primära underskott gör det också svårare för regeringar att stödja ekonomin om negativa chocker skulle komma, och även göra det svårare att finansiera investeringar för att hantera strukturella utmaningar, som klimatförändringar, försvarsutgifter, digitaltisering och låg produktivitet.

"Det kan i sin tur skapa en negativ återkopplingsloop mellan svag tillväxt och uthålligheten för statsskulder", sade de Guindos.

Den tredje sårbarheten gäller kreditrisker. Med svaga tillväxtutsikter förblir kreditrisker en orosfaktor för vissa företag och hushåll i euroområdet, och det kan påverka tillgångskvaliteten i banker och "icke-banker".

Överlag har företag och hushåll klarat effekterna av tidigare räntehöjningar, och de förefaller vara uthålliga generellt.

"Men höga – om än sjunkande – utlåningsräntor förblir en utmaning för vissa låntagare. Insolvenser – en eftersläpande indikator på företagens finansiella hälsa – har stigit i flera sektorer och länder, om än från relativt låga nivåer".

Kapaciteten att hantera skuldbetalningar bland mindre och medelstora företag och kommersiella fastighetsbolag förefaller vara särskilt känslig för en inbromsning i den ekonomiska aktiviteten och högre lånekostnader.

Men samtidigt visar den kommersiella fastighetssektorn i euroområdet tecken på stabilisering, med en återhämtning för investerarnas efterfrågan, i linje med en mindre restriktiv penningpolitik.

Höga räntor fortsätter dock att vara en utmaning för hushåll med lägre inkomster och lån till rörlig ränta.

"Svagare tillväxt och en sämre arbetsmarknad kan ytterligare underminera betalningskapaciteten för dessa låntagare", sade Luis de Guindos.

Han konstaterade samtidigt att bankerna i euroområdet har starka balansräkningar, vilket gör det lättare för dem att absorbera förluster om tillgångskvaliteten skulle fortsätta att försämras.

"Lägre verksamhetskostnader och starka nettoräntemarginaler har gett bankerna i euroområdet möjlighet att bibehålla en hög lönsamhetsnivå", sade de Guindos.

Han noterade dock också att bankernas lönsamhetsnivå nu kan ha toppat, inkomsterna från tillgångar med rörlig ränta börjar bli en motvind för ränteinkomsterna och kreditförlusterna börjar öka.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt