STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Senast den 15 november ska en parlamentarisk utredning presentera sina slutsatser och förslag om överskottsmålet. Alla riksdagspartier bortsett från Moderaterna har öppnat för att slopa överskottsmålet, och en del partier vill gå så långt som att införa ett underskottsmål, under vissa villkor.

Enligt ekonomer krävs dock ett underskottsmål för att stabilisera skulden kring skuldankaret.

Riksdagen beslutade 2016 att sänka överskottsmålet från 1 procent till 0,33 procent av BNP över en konjunkturcykel. Samtidigt infördes ett skuldankare på 35 procent av BNP där regeringen ska förklara avvikelser på mer än +/- 5 procentenheter och hur en återgång till skuldankaret ska gå till.

Överskottsmålet ska, enligt det finanspolitiska ramverket, ses över vart åttonde år och därför tillsatte finansminister Svantesson en parlamentarisk kommitté för ett drygt år sedan. De förslag som kommittén enas om ska gälla från 2027.

En aspekt som kommittén skulle analysera var hur finanspolitiken och penningpolitiken ska samspela, en annan var om, och i så fall hur, det förändrade säkerhetsläget ska påverka och dessutom skulle översynen även ta upp hur överskottsmålet ska ta hänsyn till andra samhällsutmaningar.

Långtidsutredningen, som publicerades i slutet av fjolåret, förordade ett underskottsmål på 0,5 procent av BNP, vilket skulle frigöra 50 miljarder kronor mer till reformer. Ett balansmål, där utgifter och intäkter går jämt upp under en konjunkturcykel, skulle ge 20 miljarder extra.

I sin senaste konjunkturprognos, i augusti, skrev Swedbank att balansmål skulle innebära att utrymmet för nya åtgärder ökar med cirka 25 miljarder kronor från 2027, högre än Långtidsutredningens bedömning och en följd av växande BNP. Vid ett underskottsmål är Swedbanks bedömning cirka 60 miljarder extra.

Swedbank noterar att det även finns de som i stället förespråkar att skuldankaret höjs och görs till det övergripande målet i ramverket. Om ankaret skulle höjas till 50 procent av BNP, vilket fortfarande skulle vara lägre än EU-reglerna för Maastrichtskulden (60 procent), skulle dörren öppnas för tillfälliga underskott och fler lånefinansierade investeringar.

Jesper Hansson, senior ekonom på Swedbank, tycker dock att skuldankaret ska lämnas kvar på 35 procent av BNP och att ett underskottsmål på 0,5 procent av BNP införs.

Men hans bedömning är att utredningen kommer att landa i ett balansmål, med vissa undantag, kanske för finansiering av ny kärnkraft.

"Det verkar som att det blir ett balansmål, det låter för dåligt att ha ett underskottsmål. Vi Nordeuropéer är sådana, vi vill inte ha underskottsmål. Men det blir något av en gordisk knut, har man har ett balansmål då minskar skulden automatiskt som andel av BNP, eftersom BNP ökar, och man vill ju inte att skuldkvoten minskar ännu mer. Den är redan så låg, lite drygt 30 procent av BNP", säger han till Nyhetsbyrån Direkt.

Jesper Hansson misstänker att politikerna för att komma runt detta öppnar för finansiering utanför ramverket, till exempel för att finansiera ny kärnkraft – "då kan man få ihop matematiken".

Ett mer transparent sätt vore dock att tillfälligt ha ett underskottsmål, för till exempel stödet till Ukraina och kärnkraften, men efter ett visst antal beslutade år gå tillbaka till balansmål.

"Vill man av politiska skäl inte ha underskott får man ett mindre transparent mål. Jag tycker det vore bättre att vara ärlig eftersom systemet annars blir mindre transparent och svårare att granska och utvärdera", säger Jesper Hansson.

Lägger man utgifter vid sidan av ökar helt enkelt risken för att det inte blir så bra uppföljning.

Jesper Hansson ser ingen större risk för att det skulle vara problematiskt att gå tillbaka till balansmål, när de beslutade åren med underskott gått.

"Man har ett folkligt stöd för att inte ha så hög skuld och det finns ju också stora risker med en hög skuld", påpekar han, och tillägger att även om han inte tycker det är bra så tror han att grunderna för de svenska offentliga finanserna kommer att överleva även med ett lite slappare ramverk.

Jesper Hansson tror inte att ett slopat överskottsmål påverkar Riksbanken, "förändringarna är för små".

Däremot tycker han det blir intressant om utredningen skriver in att finanspolitiken ska bidra till konjunktur- och inflationsstabilisering.

"Det vore önskvärt om det blir tydligt att finansdepartementet tar ansvar, då får Riksbanken hjälp med inflationsbekämpningen", säger Jesper Hansson.

En slutsats i Långtidsutredningen 2023 var just att finanspolitiken bör ta ett större ansvar för att dämpa framtida konjunktursvängningar, bland annat genom att det finanspolitiska ramverket kompletteras med ett ramverk för finanspolitisk konjunkturstabilisering.

Storbanken SEB lyfter i sin senaste konjunkturprognos "Nordic Outlook", den 27 augusti, fram att regeringen har antytt att de vill ha ett balansmål, men påpekar även de att med ett sådant, och med fortsatt växande BNP, riskerar skuldkvoten ändå att falla.

"Underskottsmål krävs för att stabilisera skulden kring ankaret", enligt banken, som bedömer att ett underskottsmål kan införas utan att regeringen hotar de starka statsfinanserna.

"Unikt starka statsfinanser gör att Sverige har stora möjligheter, långt större än många andra, att med expansiv finanspolitik stötta ekonomin. Konjunkturläget, strukturella utmaningar och den finanspolitiska ställningen gör att politiken enligt vår uppfattning skulle kunna bli mer expansiv än vad regeringen föreslår", skriver SEB i konjunkturprognosen.

Tvärtom - utan en mer expansiv finanspolitik - riskerar statens skuld att bli så låg att problem med marknadsnärvaro och likviditet i svenska statspapper ökar.

"Ett mindre åtstramande ramverk eller en tydlig flerårig plan för att förbättra ekonomins funktionssätt och samtidigt stärka ekonomins efterfrågesida kan minska dessa problem", enligt SEB.

Men det har också rests varningar mot att urholka det finanspolitiska ramverket.

I en debattartikel i Dagens Nyheter den 8 september varnade Finanspolitiska rådets ordförande och vice ordförande, Lars Heikensten och Annika Sundén, för att det finanspolitiska ramverket "undan för undan" riskerar att förlora sin funktion om nya undantag görs från överskottsmålet.

Enligt dem gick undantaget för Ukrainastödet att motivera, men ett eventuellt stöd för kärnkraften måste rymmas inom ramverket.

"Viktigast är att det inte görs nya undantag från ramverket. I den årliga bedömningen av de offentliga finanserna måste under alla omständigheter en finansiering av kärnkraften ingå. Alla offentliga utgifter och åtaganden ska prövas mot varandra, så också kärnkraften. Annars har vi snart inget finanspolitiskt ramverk", skrev Heikensten och Sundén.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har tydligt deklarerat att hon inte vill ha ett underskottsmål, men har inte sagt nej till att justera dagens överskottsmål. Hennes regeringskollega, Kristdemokraternas partiledare och tillika energi- och näringsminister, Ebba Bush, har däremot öppnat för ett underskottsmål.

"Ett årligt underskott i den offentliga sektorn, under en bestämd tid, skulle frigöra miljarder till att rusta Sverige starkt igen", skrev Ebba Busch och partiets ekonomisk-politiske talesperson Hans Eklind i en debattartikel i Svenska Dagbladet i början av året.

Innan KD började glänta på dörren var det bara Vänsterpartiet som velat ha ett underskottsmål, 1 procent av BNP under en tioårsperiod.

Socialdemokraterna har kongressbeslut på att ett "införa ett balansmål så snart det finns parlamentariska förutsättningar för det".

Även Miljöpartiet förespråkar ett balansmål. Men de har också föreslagit en klimatinvesteringsbudget på 100 miljarder om året under 10 år.

Centern vill gå från överskottsmål till balansmål för att få resurser som kan öronmärkas för att stärka Sveriges infrastruktur.

Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Cecilia Rönn säger till Direkt att de tycker att Sverige behöver ett balansmål, men att Ukrainastödet ska ligga utanför detta, medan Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt i en intervju med Dagens Industri har öppnat för att skrota överskottsmålet men behålla dagens skuldankare.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt

Infront.co

© Nyhetsbyrån Direkt AB