STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Fortsatt höga utgifter försvagar det finansiella sparandet och de offentliga finanserna väntas uppvisa ett underskott till och med 2026.

Det skriver regeringen i höstbudgeten.

I år väntas underskottet uppgå till 1,7 procent av BNP, nästa år till 1,3 procent och 2026 till 0,6 procent.

Enligt regeringen bedöms den rådande lågkonjunkturen tynga de offentliga finanserna 2024.

"Intäkterna från skatter växer relativt långsamt när viktiga skattebaser som exempelvis hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar utvecklas svagt. Samtidigt väntas den offentliga sektorns utgifter växa kraftigt i spåren av den tidigare höga inflationen", skriver de.

Vidare medför kapitaltillskott till Riksbanken och stöd till Ukraina att utgifterna växer i förhållande till 2023.

Även kommunsektorns utgifter bedöms fortsätta växa relativt snabbt 2024 om än i en avtagande takt jämfört med 2023.

Från och med 2025 väntas återhämtningen i ekonomin ta fart och det medför att intäkter från skatt på bland annat konsumtion förstärker de offentliga finanserna samtidigt som en lägre inflation dämpar kostnadsutvecklingen i den offentliga sektorn.

"I takt med att återhämtningen i ekonomin fortsätter 2026 väntas de offentliga finanserna stärkas", enligt regeringen som tillägger att det beror på att skatteintäkterna växer i en snabbare takt och att utgiftsökningen dämpas när konjunkturen stärks och effekter av den tidigare höga inflationen minskar.

Även det strukturella sparandet bedöms visa ett underskott, i år spås det bli -0,2 procent av BNP, nästa år -0,4 procent och för 2026 väntas det visa -0,1 procent.

"En avvikelse från överskottsmålet bedöms dock vara motiverad, bland annat mot bakgrund av att stödet till Ukraina är temporärt och att svensk ekonomi bedöms befinna sig i tydlig lågkonjunktur båda dessa år", skriver regeringen.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt