STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna noterade endast mindre nettoförändringar på måndagen när initiala nedgångar gröptes ur på eftermiddagen. Euron handlades samtidigt högre mot en generellt svagare dollar.

Den europeiska makrodatakalendern var tunn på måndagen, fokus riktas mot tisdagens definitiva inflationsdata för juli i euroområdet men kanske främst mot torsdagens preliminära PMI-data för augusti samt protokollet från ECB:s policymöte i juli.

I Sverige riktades blickarna mot tisdagens räntebesked från Riksbanken. Allt annat än en räntesänkning med 25 punkter, till 3,50 procent, vore en överraskning, och frågan handlar mer om hur tydlig direktionen vågar vara om utsikterna för ytterligare sänkningar under hösten.

Riksbanken kommer inte att publicera några nya prognoser i samband med räntebeskedet, endast en penningpolitisk uppdatering av utvecklingen under perioden efter den senaste penningpolitiska rapporten (från i juli).

Givet att inflationen i juli kom in nära Riksbankens prognos kanske Riksbanken inte ser mycket skäl att ändra guidningen från i juni, om två alternativt tre räntesänkningar före årsskiftet (inklusive den som väntas på tisdagen). En ändrad guidning kanske kräver en ny, och svagare, bedömning om arbetsmarknadsutsikterna.

Enligt protokollet från det penningpolitiska mötet i juni lutade riksbankschefen Erik Thedéen mer mot tre än mot två ytterligare sänkningar i år, och han framhöll att den något svagare utvecklingen på arbetsmarknaden var ett skäl till att Riksbanken borde gå något snabbare fram med räntesänkningarna.

ING Economics noterade i ett marknadsbrev att Riksbanken har att hantera en svag ekonomiskt tillväxt och en kärninflation som ter sig allt mer gynnsam. Riksbanken har också varit tydliga med sin lättnadsbias, till skillnad mot många andra centralbanker.

"Det beror delvis helt enkelt på att tyngden av högre räntor visar sig mer tydligt i Sverige än den gör på andra håll… Arbetslösheten har stigit mer noterbart än i USA och i andra delar av Europa samtidigt som hushållskonsumtionen, och tillväxten generellt, ser svag ut", skrev ING Economics.

Svenska statsobligationsräntor sjönk 2-3 punkter på måndagen, tioårsräntan ner 3 punkter, till 1,97 procent, samtidigt som motsvarande tyska ränta steg 1 punkt, till 2,26 procent.

Euron försvagades knappt 8 öre mot kronan, till 11:47, medan dollarn försvagades 13 öre, till 10:37.

Amerikanska statspappersräntor sjönk svagt på måndagen, efter att större nedgångar i tidig handel nära nog raderats ut på eftermiddagen.

Fed-ledamöterna Mary Daly och Neel Kashkari signalerade båda, i intervjuer, att tecken på en svagare arbetsmarknad bör öppna för en mindre åtstramande policy.

Med inflationen på nedgång och arbetsmarknaden i bättre balans måste centralbanken "justera räntan för att passa den ekonomi vi har och den vi förväntar oss att ha", sade Mary Daly till Financial Times.

"Jag är ännu osäker på hur stram policyn är, men riskbalansen har enligt min bedömning skiftat över mer mot arbetsmarknaden och bort från inflationssidan av vårt dubbla mandat", sade Neel Kashkari till Wall Street Journal.

Har ser däremot inte några skäl att sänka räntan i större steg än normala 25 punkter. Inte heller Mary Daly ser något behov av någon "dramatisk respons".

Veckans Fed-fokus riktas dock främst mot chefen Jerome Powell anförande om ekonomiska utsikter vid centralbankssymposiet i Jackson Hole på fredag.

Bill Dudley, tidigare chef för Fed New York, noterade i en artikel för Bloomberg News att Fed-chefen sannolikt kommer att antyda att en stram penningpolitik inte längre är nödvändig. Men med tanke på att det hinner komma in mycket ny information före räntebeslutet den 18 september, däribland jobbrapporten för augusti den 6 september, lär Powell förbli vag om hur mycket räntan kan sänkas.

Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt