STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europeiska finansmarknader reagerade avvaktande på det oväntade resultatet av söndagens andra omgång i det franska parlamentsvalet, med begränsade nettorörelser i såväl räntor som euron och på europeiska börser.

Valet blev en oväntad framgång för vänsteralliansen, som blir största partigrupp, medan vinnaren i den första valomgången, Nationell samling oväntat får färre platser i parlamentet än president Macrons mittenallians.

"Det taktiska röstandet för att blockera ytterhögern blev så framgångsrikt att det fick pendeln att svänga över i motsatt riktning, men utan att någon får majoritet", skrev Deutsche Bank i ett kundbrev.

De konstaterade att vänsteralliansen, Nya folkfronten, har det mest aggressiva finanspolitiska programmet, både vad gäller utgifter och skatter, och att marknaderna kommer att vara misstänksamma inför utsikterna att de kan ingå i en ny regering.

"Men att försöka bilda en regering som har någon som helst stabilitet ser mycket svårt ut denna morgon. Politisk förlamning de kommande tolv månaderna ser ut som det mest troliga resultatet", skrev Deutsche Bank.

Tyska data på morgonen visade att exporten sjönk 3,6 procent i maj jämfört med i april, efter +1,7 procent i april. Importen sjönk samtidigt 6,6 procent, efter +1,2 procent i april.

Sentix index över investerarsentimentet sjönk oväntat till -7,3 i juli, från -0,6 i juni. Det var den första nedgången för indexet sedan i oktober, och den största månatliga nedgången sedan mitten av 2022.

"Detta bekräftar signalerna från en rad andra indikatorer, inklusive PMI, som har pekat mot att återhämtningen för euroområdet bromsar in under sommaren", skrev Oxford Economics i en kommentar.

Svenska statsobligationsräntor sjönk 2-4 punkter på måndagen, tioårsräntan med 4 punkter till 2,26 procent, samtidigt som motsvarande tyska ränta ned 4 punkter, till 2,52 procent.

Kronan tappade 3 öre mot euron, till 11:39, medan dollarn stärktes knappt 1 öre, till 10:51 mot kronan.

Amerikanska statspappersräntor fortsatte sjunka något efter svensk stängning på fredagen, i spåren på en något spretig men sammantaget relativt svag jobbrapport för juni.

På måndagen vände USA-räntorna initialt något uppåt bara för att åter vända nedåt på eftermiddagen. Vid svensk stängning noterades tvåårsräntan till 4,63 procent medan tioårsräntan noterade 4,28, 2 respektive 4 punkter ned jämfört med vid samma tid på fredagen.

Wall Street Journals Justin Lahart och Nick Timiraos noterade att jobbrapporten erbjöd Federal Reserve ytterligare bevis på att arbetsmarknaden rör sig mot bättre balans. De tror inte att Fed ser något i jobbrapporten som var tillräckligt alarmerande för att de ska överväga en räntesänkning redan i slutet på juli.

"Även om juli kan vara för tidigt för en räntesänkning skulle en mild inflationsrapport (på torsdag) kunna förmå Fed-duvorna, som är mer oroade för svaghet på arbetsmarknaden, att argumentera att det är dags för centralbanken att pegga upp för en räntesänkning i september", skrev Wall Street Journal.

Veckans amerikanska datafokus riktas därmed i hög grad mot torsdagens KPI-rapport för juni, där konsensusprognosen nu pekar mot att KPI ska ha ökat 0,1 procent jämfört med i maj medan kärn-KPI väntas ha ökat 0,2 procent.

Innan dess riktas dock blickarna mot Fed-chefen Jerome Powells halvårsvisa penningpolitiska anförande inför två kongressutskott, tisdag och onsdag.

I anförande redogör Fed-chefen normalt för de bedömningar som centralbanken gjorde vid det senaste penningpolitiska mötet, i juni, men marknadsaktörer kan vara mer intresserade av eventuella ytterligare kommentarer om det låga utfallet för PCE-inflationen i maj, den 28 juni, och nya om fredagens jobbrapport för juni.

Det faktum att KPI-data för juni publiceras först på torsdag kan dock betyda att Powell kommer att vara försiktig med allt för tydliga signaler om utsikterna för penningpolitiken på kort sikt.

Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt