STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det behövs en ny eurodebatt i Sverige – inte minst eftersom världen är en helt annan i dag än den var för drygt 20 år sedan när folkomröstningen om ett svenskt euromedlemskap hölls.

"På 20 år har världen förändrats, speciellt de senaste fyra åren, det är ett nytt läge. Jag välkomnar alla som öppnar dörren för en eurodebatt, så som världen ser ut i dag. Det finns verkligen goda skäl att få upp denna fråga till diskussion igen", säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, till Nyhetsbyrån Direkt.

I folkomröstningen om ett införande av euron i Sverige den 14 september 2003 röstade 42,0 procent ja och 55,9 nej.

Om cirka en månad publicerar SCB vårens mätning över EU- och eurosympatierna. Stödet för det svenska EU-medlemskapet är solitt samtidigt som stödet för euron gradvis har ökat sedan i maj 2021.

I den senaste mätningen som SCB gjorde, i maj i fjol, hade stödet för ett svenskt euromedlemskap ökat rejält till 30,6 procent från 23,2 procent i november 2022. Samtidigt skulle 50,5 procent rösta nej, ned från 58,5 procent föregående mätning.

Som lägst var stödet för ett svenskt euromedlemskap i en SCB-mätning i november 2012 då endast 9,6 procent uppgav att de ville att Sverige skulle byta kronan mot euron. Som högst var stödet i maj 2002, då 46,0 procent ville gå med i euron. Det var då som eurosedlar och -mynt infördes i de flesta euroländerna.

I juli förra året visade EU-kommissionens årliga undersökning att 54 procent av de tillfrågade svenskarna uppgav att de var för idén att införa euron som valuta, vilket var första gången som denna undersökning visat en tydlig majoritet för att byta ut kronan.

Och enligt den senaste SOM-undersökningen från Göteborgs Universitet, som gjordes under hösten 2023, fördubblades andelen svenskar som tycker det vore en bra idé att införa euron, från 16 procent 2022 till 30 procent 2023. Samtidigt minskade andelen motståndare till 43 procent, från 56 procent. 27 procent tyckte det varken var ett bra eller dåligt förslag.

Men Robert Bergqvist, SEB, Bergqvist tror att stödet måste öka "ganska ordentligt" för att eurodebatten ska ta fart på allvar. Han konstaterar att det bara är ett parti, Liberalerna, som driver frågan, för övriga partier finns den inte på agendan.

"Det måste finnas ett momentum, och jag tror det blir svårt att inte genomföra en folkomröstning en gång till om euron ska genomföras", säger han, och pekar på att när du väl en gång genomfört en folkomröstning måste du motivera om frågan inte ska ställas till folket igen.

"Jag tror det vore svårt för våra politiker att kringgå en folkomröstning. De väntar in opinionen och när de ser en tydlig medvind i opinionen då kan de ta ett steg in och försöka påverka", säger han.

Samtidigt tror han det blir svårt att hålla en folkomröstning om politikerna inte är ganska säkra på att det blir ett ja den här gången. Ett nej skulle riskera att leda till att EU-medlemskapet kan börja ifrågasättas.

"Det är lite av ett moment 22. Opinionen måste komma först, sen måste politikerna ut, märker man att man inte får momentum då faller frågan bort igen. Det är för stora risker förknippade med att genomföra en folkomröstning och få ett nej", enligt Robert Bergqvist.

Ekonomen berör den ekonomiska vinkeln, och hävdar att "AB Sveriges" resultat- och balansräkning visar att vi är ekonomiskt starkare nu än för 20 år sedan.

Han håller med professor Lars Calmfors ekonomiska argument. I en debattartikel i Dagens Industri nyligen argumenterade Calmfors, som ledde EMU-utredningen 1995-1996, för att Sveriges internationellt sett låga statsskuld ger en finanspolitisk handlingsfrihet och att förlorad penningpolitisk autonomi därför betyder mycket mindre än tidigare.

Lars Calmfors uppfattning är att EMU-utredningens villkor för en euroanslutning därmed har uppfyllts. Och enligt honom är skälen för en euroanslutning nu mycket starkare än när EMU-utredningen gjordes för snart 30 år sedan.

Men Robert Bergqvist tycker det är viktigt att tänka på att Sverige är lite speciellt med tanke på den höga skuldsättningen i hushållssektorn, och frågan är hur det ska hanteras.

"Om vi får en penningpolitik för Sverige som inte vore bra för hushållen, då har vi finanspolitiken, men det är nog inget bra verktyg att använda den som buffert. Finanspolitiskt överskott bör användas till strukturåtgärder", enligt honom.

Han lyfter också fram behovet att fundera på vart Europa är på väg, i många länder behövs framöver ökade offentliga investeringar, bland annat i säkerhet, försvar och infrastruktur. Och detta i ett läge då många länder redan har ansträngd ekonomi.

"Sverige har starkare offentliga finanser, och det finns större risk för att vi får se spänningar i flera euroländer", säger Bergqvist och pekar på att vi som euromedlemmar delvis skulle kunna bli ansvariga för andra länders offentliga finanser.

När det gäller det politiska priset för att stå utanför eurosamarbetet hänvisar han till att det är "våra politiker som vet om vi betalar en premie för att stå utanför".

Han tror att ett skäl till att politikerna hittills varit ovilliga att föra upp eurofrågan på agendan är att den inte är något man vinner EU- eller riksdagsval på – "man kanske är rädd att tappa kontrollen över sina väljare".

"Jag tycker det vore en väldigt syrefattig debatt om vi säger att vi bara vill byta kronan mot euron för att vi har en svag valuta. Det handlar mer om var Sverige står i dag än för drygt 20 år sedan. Om vart världen är på väg, om vart Europa, euroområdet och Sverige på väg", säger Robert Bergqvist.

John Hassler, professor vid Stockholms universitet, säger till Direkt att det nog tar ett tag innan svenska politiker vågar ta i eurofrågan på riktigt.

En tanke skulle, enligt honom, kunna vara att göra som Danmark, att få en överenskommelse med ECB om att de stöttar kronan, och binder den till euron – "att ha en fast växelkurs där vi själva har ansvar skulle inte funka".

"Detta skulle vara en fullt hållbar möjlighet och jag tror det skulle vara lättare få stöd för en sådan lösning", säger Hassler.

Han tror inte att det skulle vara ett oöverstigligt problem att komma överens med ECB om kronkursen, en eurokurs kring cirka 10 kronor skulle nog svenskarna se som en bra nivå.

"Det är klart att det är fler politiska fördelar att vara med, men ECB skulle kunna se det som ett steg i rätt riktning på vägen mot ett svenskt medlemskap. De som är motståndare till euron kanske skulle se detta som ett bra test", säger John Hassler.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt