STOCKHOLM (Direkt) Trots en oväntat kraftig inbromsning i den svenska ekonomin i slutet på förra året kommer Riksbanken sannolikt att höja styrräntan med 50 punkter vid policymötet den 8 februari (räntebesked och penningpolitisk rapport den 9 februari), som blir det första för nye riksbankschefen Erik Thedéen.

Vid föregående möte, i november, höjde Riksbanken reporäntan med 75 punkter, till 2,50 procent. Detta efter en höjning med 100 punkter i september. En klar majoritet av tillfrågade ekonomer hade väntat en höjning med just 75 punkter i november, men det fanns också spekulationer om en ny 100-punktershöjning.

Riksbankens räntebana från i november indikerade i stort sett en 25-punktershöjning, till 2,75 procent, nu i februari, och att räntan därefter skulle toppa på 2,84 procent till halvårsskiftet. Men ihärdigt hög underliggande inflation och mer hökaktiga signaler från andra centralbanker, främst ECB, gör att ekonomer räknar med att styrräntan redan nu blir högre än vad räntebanan i november indikerade för slutet av andra kvartalet.

Enligt Infronts prognosenkät väntar nio av tio tillfrågade ekonomer att styrräntan höjs med 50 punkter nu, till 3,00 procent, medan en spår en höjning med 25 punkter (men ser en klar risk för 50).

Sju väntar också att styrräntan kommer att behöva höjas ytterligare framöver, där majoriteten ser 25 punkter till. En första räntesänkning väntas av samtliga någon gång under 2024.

Det penningpolitiska mötet i november var det sista med Stefan Ingves som chef, och med tanke på det förestående skiftet på chefsstolen är det möjligt att direktionen valde att vara mer defensiv än vanligt med räntebanan.

Ledamöterna borde vid mötet ha varit åtminstone någorlunda medvetna om ECB:s planer på fortsatta åtstramningar, vilket skulle innebära att "respektavståndet" mellan Riksbankens ECB:s styrränta skulle minska betydligt med den räntebana som Riksbanken då presenterade.

Enligt protokollet från mötet talade Stefan Ingves om en styrränta nära 3 procent i början av nästa år, vilket han inte såg som särskilt högt givet att inflationen var nära 10 procent.

"Samtidigt är räntebanan kanske än mer än vanligt en prognos och inte ett löfte. Jag skulle inte alls bli särskilt förvånad om räntan längre fram behöver höjas ytterligare, och därtill, när det är dags att sänka räntan, ja det vet vi ingenting om", sade han enligt protokollet.

Den defensiva räntebanan kan därmed ha varit ett försök att lämna ett så rent bord som möjligt för nye riksbankschefen Erik Thedéen, och nya vice riksbankschefen Aino Bunge, inför den delvis nya direktionens första möte. Thedéen och Bunge kan ju se annorlunda på behovet av "respektavstånd" till ECB:s styrränta än vad Stefan Ingves gjorde.

KPIF-inflationen, som är Riksbankens målvariabel, sjönk visserligen i november men var ändå väl över Riksbankens prognos. I december steg åter KPIF-inflationen, till 10,2 procent, vilket var klart över de 9,1 procent som Riksbankens prognosbana i november indikerade.

Kärninflationen KPIFXE steg i november, men något mindre än vad Riksbanken hade väntat. I december fortsatte uppgången, till 8,4 procent, vilket då i stället var aningen över de 8,3 procent som Riksbankens prognosbana hade indikerat.

Bild: Svensk inflation

Den nye riksbankschefen Erik Thedéen har hållit korten nära kroppen om hur han ser på utsikterna för penningpolitiken. Det har också varit radiotystnad från den andra nya direktionsledamoten Aino Bunge. Den enda ur den "gamla" direktionen som har uttalat sig i år är Anna Breman, som den 20 januari hänvisade till Riksbankens budskap i november när hon sade att styrräntan kan behöva höjas ytterligare.

"Bortsett från energipriserna har inflationen varit mer i linje med Riksbankens prognos, men den är fortfarande alldeles för hög. Därtill har kronan försvagats, vilket inte hjälper till när inflationen är så här hög", sade hon, men noterade samtidigt tecken på att det globala pristrycket har dämpats samt att terminspriserna antydde att elpriserna kan komma att stiga mindre än befarat.

Anna Breman sade också att det vore välkommet med en starkare krona i en tid med hög inflation.

"Fundamenta talar fortfarande för en stark svensk krona, och en starkare svensk krona skulle vara välkommet och bidra till en lägre inflation", sade hon.

Valutamarknadsaktörer skulle säkerligen välkomna ett tydligare besked även från Erik Thedéen om hans inställning till kronans växelkurs, även efter att han den 31 januari klargjorde att försvagningen inte var välkommen i kampen mot den höga inflationen.

Riksbanken har förstås inget mål för kronans växelkurs men det hindrade inte verbala interventioner, och förberedelser för faktiska interventioner, när Riksbanken i mitten av 2010-talet befarade att en fortsatt kronförstärkning skulle pressa ner en redan allt för låg inflation ytterligare.

KIX-index, som mäter kronans växelkurs mot våra viktigaste handelsvalutor, har pendlat mellan strax under 124,50 och nära 127 hittills i år, vilket är betydligt över de 119,91 som antyddes för första kvartalet i Riksbankens prognosbana i november (ju högre index desto svagare krona).

Ekonomerna på Swedbank räknar med att Riksbanken kommer att höja styrräntan med 50 punkter nu, och de tror också att den nya räntebanan kommer att indikera "en tämligen hög sannolikhet för en ytterligare höjning om 25 punkter i april".

"Inflationen är fortsatt mycket hög och kronan har gått kräftgång efter att räntebeskedet från ECB i december var mer åtstramande än väntat", skriver de i ett kundbrev.

Swedbank-ekonomerna påpekar samtidigt att de två nya ledamöterna i direktionen gör att osäkerheten om vad ledamöterna kan enas om i fråga om den nya räntebanan är större än normalt.

"Vi tror att den nya räntebanan kommer att toppa på omkring 3,15 procent under våren och sommaren, vilket innebär en ganska hög sannolikhet för en ytterligare höjning med 25 punkter i april", skriver de.

Enligt Swedbanks egen prognos kommer dock den höga inflationen, och fortsatta räntehöjningar från ECB, leda till att Riksbanken kommer att behöva höja styrräntan med 25 punkter både i april och i juni, till en topp på 3,50 procent.

Ekonomerna på SEB konstaterar att KPIF-inflationen exklusive energi nu har utvecklats i linje med Riksbankens prognos för första gången sedan slutet av 2021, men det kommer troligen inte att hindra Riksbanken från att nu höja styrräntan mer än vad räntebanan indikerade i november.

KPIF-inflationen har däremot kommit in betydligt högre än väntat i såväl november som december, men kan nu sjunka tillbaka tydligt i januari eftersom elpriserna har sjunkit "signifikant".

"Det betyder att en höjning med 25 punkter inte kan uteslutas. Å andra sidan, flera direktionsledamöter har tidigare påtalat behovet att hålla distansen mot ECB:s policyränta", skriver SEB-ekonomerna i ett kundbrev.

De tillägger att eftersom Riksbanken bara har fem möten per år, jämfört med åtta för ECB, skulle direktionen behöva höja med 75 punkter per möte för att hålla styrräntespreaden oförändrad.

"Därför är en höjning med 75 punkter möjlig, men inte trolig. Vi bedömer att riskerna mot vår prognos är balanserade men ser en hög sannolikhet för en 50-punktershöjning", skriver SEB-ekonomerna, som också tror att Riksbanken nu kan inleda en undersökning av möjligheterna för att senare börja sälja statsobligationer i den penningpolitiska rapporten.

Riksbanken låter från i och med i år värdepapper i portföljen gå till förfall utan att återinvestera något av likviderna. Och givet att en stor del av Riksbankens värdepappersinnehav har kort löptid kvar kommer portföljen nu krympa relativt snabbt.

SEB tror dock att Riksbanken kan komma att börja sälja statsobligationer med längre löptider aktivt senare i år. Ekonomerna hänvisar till kommentarer från vice Riksbankschefen Martin Flodén, som tidigare har argumenterat för detta. Det skulle, enligt Flodén, kunna pressa upp räntor i längre löptider utan att påverka bolåneräntor, som har kortare löptider, mycket.

Enligt SEB skulle högre långräntor också kunna bidra till att locka utländska investerare till svenska statsobligationer, vilket skulle leda till ett valutainflöde som skulle kunna bidra till att stärka kronan. Kronans växelkurs bör också kunna få stöd av det faktum att Riksbanken, med aktiva försäljningar, snabbar på indragningen av likviditet från marknaden.

SEB-ekonomerna noterar att ingen, utöver Flodén, har talat om att aktivt sälja obligationer, men de misstänker att Erik Thedéen kan stödja sådana tankar.

"Som chef för Finansinspektionen kritiserade Thedéen Riksbankens obligationsköp, och han påpekade bland annat de negativa effekterna för (obligations-)marknadens likviditet", skriver de.

Capital Economics är en av de som tror att detta blir Riksbankens sista höjning för denna gång. De konstaterar att Riksbanken måste väga en inflation som har varit för hög mot att Sveriges ekonomi nu har fallit in i recession, och ekonomernas slutsats blir att 3 procent sannolikt blir toppen i denna räntecykel.

"Det skulle vara lägre än vad som väntas av de finansiella marknaderna och under den topp på 3,5 procent vi förutser för ECB – vilket speglar det faktum att Sverige redan har drabbats av en värre nedgång än euroområdet och att (Sveriges) ekonomi är mer räntekänslig", skriver Capital Economics i ett kundbrev.

De tillägger att den högre räntekänsligheten i Sverige också bör leda till att inflationstrycket dämpas snabbare här än på andra håll, och att Riksbanken därmed också kan börja sänka räntan i början av 2024.

Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt