STOCKHOLM (Fonder Direkt) Endast 1 av 25 svenskar säger sig sälja aktier och fonder vid ett börsfall på 30 procent eller mer.

Det framgår av en Sifoundersökning beställd av Avanzas sparekonom Claes Hemberg, där 1 199 personer intervjuats den 6-7 februari.

Källa: Sifo

Tror du att siffrorna verkligen stämmer, med tanke på att en grundkomponent i ett börsfall är att människor säljer sina värdepapper?

Claes Hemberg: Nej. Vi på Avanza tittar på hur spararna agerar och statistiken talar om att ungefär 10-12 procent säljer vid kraftiga nedgångar. När man frågar folk är de mer iskalla i teorin, medan man i praktiken inte är lika kall. Vi har även beställt Sifoundersökningar i samband med exempelvis Brexit och Greklandsfrossan, där frågan ställts om folk har köpt eller sålt aktier och fonder de senaste två veckorna. Det ger en ännu tydligare bild.

Claes Hemberg

Upplever du att det skiljer sig mellan hur aktie- och fondsparare agerar i tider av börsoro?

Claes Hemberg: Det man ser är att fondägare säljer och aktieägare köper. 6 av 10 aktieägare köper, medan hela 8 av 10 fondägare säljer. En anledning till att många småbolag pressats avsevärt mer än storbolagen i den senaste nedgången är att fondsparare har sålt småbolagsfonder i stor utsträckning. Fondspararna blir således själva en del av olyckan.

Vad tror du att den här skillnaden beror på?

Claes Hemberg: Vi som äger aktier och har följt börsen år efter år är vana vid lite vidbränd gröt. Fondägare däremot blir ofta uppriktigt oroliga när de känner doften av vidbränd gröt och tror att allt ska brännas upp. Men så är det inte, vi har ju kylskåpet full med en massa annan mat. Många fondsparare vaknar dessvärre bara till när det är fara och färde, medan aktiesparare ofta följer börsen på regelbunden basis.

Kan det vara så att fondspararen upplever en lägre känsla av kontroll, då man inte vet vilka innehav fonden har förutom de största?

Claes Hemberg: Det är möjligt. Men jag tror också att man i många fall saknar grundläggande kunskaper i ekonomi och insikten om att börsen går upp och ned. Att det är naturligt med nedgångar.

Det finns så vitt jag vet ingen motsvarighet till stop loss inom fondhandel, det vill säga den funktion där aktier köps eller säljs vid en viss förinställd nivå. Vore det ett bra verktyg för fondsparare att kunna ställa in automatiska säljnivåer för net asset value (NAV-kursen) när det stormar på börsen?

Claes Hemberg: Det stämmer att det inte finns än så länge, men det borde det kanske göra. Fondsparare har inte ställt de kraven hittills. Men det finns vissa problem med att införa stop loss för fonder. Att hålla reda på och veta vid vilken NAV-nivå man ska sätta stop loss på kan bli krångligt för många. Möjligen skulle det fungera att ange nivå i procent istället. Men risken är ändå att stop loss skulle leda till mycket kortsiktig handel, som fondspararna inte är betjänta av. Man stoppar ofta in pengar i en fond för att ha dessa där i kanske tio år, inte tio minuter.

Men om man som fondsparare inte har intresse av att följa börsen och inte vill riskera en stor nedgång kanske en sådan service skulle vara uppskattad?

Claes Hemberg: Jag tror att vi kommer dit du beskriver, med mer digitalt stöd i sparandet. Men om just stop loss ska införas för fondhandel gäller det att fånga upp de vars stop loss löses ut och hamnar i kontanter. Det måste åtminstone skickas ett mejl till den personen med förslag på alternativa investeringar. Det vore inte bra om fondsparare säljer fonder utan att de ens vet om det och pengarna istället ligger på ett konto utan ränta en lång tid.

Vad tror du om våren för aktie- och fondplaceringar?

Claes Hemberg: Jag tror att det kommer vara fortsatt skakigt. Vi är i en ekonomi som ska byta fot från en lågränteekonomi, till förhoppningsvis en ekonomi med ett mer normalt ränteläge. Det sidbytet kommer att påverka hur företag lånar pengar och det kommer att påverka synen på börsen. Värderingarna på börsen är höga vilket talar för en nedåtsida snarare än en uppåtsida. När räntor blir dyra kommer vi att få se överbelånade företag som inte kan betala sina räkningar. Småbolag kommer att tvingas fusionera eller göra nyemissioner för att inte behöva lägga ned. Det senare har vi redan sett, det har varit många nyemissioner på sistone.

Du har tidigare skrivit om Infrastrukturfonder som ett vettigt alternativ om man vill ha ett någorlunda tryggt placeringsalternativ. Står du fast vid att det kan vara ett bra val?

Claes Hemberg: Analytiker har sagt i 10-20 år att det råder brist på infrastruktursatsningar. Pengar behövs exempelvis till amerikanska vägar och broar, detta är något som Donald Trump talar om. Om det sedan finns pengar för att investera i denna infrastruktur, det vet jag inte. Men att det finns ett behov av investeringar är uppenbart, så till vida bör en infrastrukturfond vara ett bra val. Men att investeringar uteblir är märkligt, det är nu i högkonjunktur man ska bygga om man någonsin ska bygga.

Fonder Direkt är en tjänst som produceras av Nyhetsbyrån Direkts fondredaktion i syfte att bredda kunskapen om fonder och öka genomlysningen av denna marknad. Materialet kan vara finansierat och framtaget på uppdrag av extern part finansierat och i förekommande fall anges detta tydligt. Fondredaktionen är frikopplad från Direkts övriga redaktion.

Fondredaktionen +46 8 5191 79 05 https://twitter.com/Fonder_Direkt

Fonder Direkt