Är du trött på att jämföra ett löv med tre jordglober eller en hundragradig skala med en Svanenmärkning? I jakten på hållbara investeringar är det lätt att bli förvirrad.

EU har lanserat en handlingsplan för att nå målet om att vara en koldioxidneutral kontinent år 2050. Den ena delen är det som kallas taxonomi, ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar, den andra delen är disclosureförordningen och gäller finansbranschen.

”Det övergripande syftet med EU:s handlingsplan för hållbar finans är att styra kapitalet till hållbara investeringar”, säger Victoria Lidén, hållbarhetsanalytiker på Storebrand.

Victoria Lidén

Med de nya reglerna är tanken att det ska bli enklare för spararna att jämföra hållbarhetsinformation, men Victoria Lidén poängterar samtidigt att det inte är en märkning, utan en kategorisering som fondbolagen själva gör och att man också måste se till andra faktorer.

Det krävs alltså, som alltid med olika typer av hållbarhetsmärkningar, vidare efterforskning i fondinformationen för att ta reda på hur fonden är hållbar, på vilket sätt förvaltaren arbetar och vilken hållbarhetsstrategi fonden faktiskt har.

”Det ska bli lättare att för spararna att följa upp att vi i finansbranschen gör vad vi säger. Förhoppningsvis kommer det också leda till mer transparens, säger Victoria Lidén.

Förmodligen kommer det dock även i framtiden vara svårt att skilja på en ”miljömärkt” Sverigefond med ett innehav som påminner väldigt mycket om en vanlig Sverigefond och en fond som inriktar sig helt på miljöförbättrande tjänster och produkter.

Kategorierna är tämligen grova, men det nya är att man skiljer de fonder vars investeringar som har innehav med miljöförbättrande produkter och tjänster som tydligt mål.

Den sparare som sett framför sig att ha hela sitt fondkapital i artikel 9, den kategorin som kallas för ”mörkgröna fonder” och rymmer de mest miljövänliga fonderna, kommer nog bli besvikna. Det eftersom det innebär en hög risk att bara investera i den typen av bolag inom exempelvis solenergi och vattenrening.

Det är en sektor som redan nu är högt värderad på grund av de stora kapitalflöden som ska in i hållbara investeringar. För att inte tala om avsaknaden av diversifiering en sådan fondportfölj skulle ha.

Den ljusgröna kategorin (artikel 8), är däremot är väldigt bred och innefattar allt från de fonder som är mycket selektiva med vilka bolag som räknas som hållbara och de som enbart väljer bort vissa branscher av ESG-skäl.

”Utöver klassificeringen gäller det att man som sparare tittar på totalen, vad fondbolagen har för övergripande strategi, vad man som sparare har för inriktning och vad man vill investera i”, säger Victoria Lidén och påpekar att påverkanstrategi, som är vanligt bland svenska fondbolag, inte är lika uttalad i disclosureförordningen.

Långt ifrån allt är dock på plats ännu. Så sent som härom veckan kom mallarna för hur finansbolagen ska redovisa enligt de nya reglerna.

”Just nu famlar branschen en aning kring hur definitionerna ska tolkas och det kommer att klarna när det finns mer information tillgänglig”, säger Victoria Lidén.

Fondbranschens aktörer har kommit olika långt i sin rapportering. AMF och SPP, exempelvis, visar vilken artikel fonden tillhör (om fonden är mörk-eller ljusgrön) redan i fondlistan på hemsidan, andra på fondens sida och många inte alls. Det är dock först inte förrän halvårsskiftet nästa år som det blir ett krav. Tidpunkten för när regleringen ska vara på plats är uppskjuten från årsskiftet.

De flesta fondtorg och heller inte fondjämförelsesajten Morningstar redovisar ännu inte vilken färg fonderna har. Undantaget är Nordnet som redan nu har med kategorin i sin fondlista.

Disclosureförordningen började tillämpas redan 10 mars i år, men regleringen är alltså inte helt ännu på plats. Det har inneburit att utformningen av informationen från banker, fond- och försäkringsbolag varierat. Det kommer dock att förändras framöver med standardiserade mallar och nyckeltal.

Få fonder, närmare bestämt 2 procent av de svenska, är mörkgröna (artikel 9) och platsar i den nya kategorin enligt Fondbolagens förening . Exempel på fonder är Handelsbanken Hållbar energi, SEB Global Climate Oppurtunity Fund och CB Save Earth Fund.

Victoria Lidén tror att vi kommer att få se fler av den här typen i framtiden.

”Med tanke på artikel 9 tror jag att vi kommer att se en förändring mot en större flora av tematiska och nischade fonder. På senare tid har det snarare varit så att alla fonder ska vara ESG och det har blivit mainstream, men jag tror vi kommer se en förflyttning mot den här typen som är tydligt inriktade på specifika hållbarhetsmål.”

De ljusgröna fonderna (artikel 8) är väldigt många. 77 procent av de svenska fonderna ryms i denna kategori enligt siffror från Fondbolagens förening, men betydligt mer om man ser till andelen kapital (92 procent).

Disclosureförordningen kommer sannolikt innebära en större förändring utomlands då svenska fondbolag redan i stor utsträckning redovisar miljöpåverkan. Den stora skillnaden kommer att bli för de som överhuvudtaget inte redovisat hur de jobbar med hållbarhet, enligt Victoria Lidén.

”De kommer att behöva redovisa negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer och upplysningar om hållbarhetsrisker, samt om och i så fall varför de inte tar hänsyn till det.”

Att disclosureförordningen kommer att göra det avsevärt enklare för gemene sparare att välja rätt fond ur ett hållbarhetsperspektiv är antagligen att hoppas för mycket. Ett stort plus är att det får fler att få upp ögonen för hållbara investeringar, tycker Victoria Lidén.

”Eftersom det handlar väldigt mycket om fondbolagens formuleringar så kan det blir svårt att jämföra svaren, men när allt är på plats kommer det nog bli bättre. Men jag skulle vilja att diskussionen gick från att fråga sig om fonden är hållbar till hur fonden är hållbar – vilka metoder man använder och vilka parametrar man tittat på. Det tror jag disclosureförordningen kommer bidra med på sikt.”

Fakta om disclosureförordningen

Syftet med disclosureförordningen är:

- ”…att underlätta för slutinvesterare att jämföra olika finansiella produkter vad gäller såväl hållbarhetsrisker som mål för hållbara investeringar.”

- Banker, fondbolag, försäkringsbolag och alla som överhuvudtaget säljer någon form av sparprodukt med underliggande investeringar (som till exempel fonder) måste anpassa sig till regleringen.

Bolagen måste redovisa på såväl hemsidor, som årsrapporter och i förköpsinformationen:

- om, och i så fall hur, olika hållbarhetsaspekter tas med i investeringsbesluts- och rådgivningsprocesser.

- de underliggande investeringarnas påverkan på omvärlden (alltså till exempel hur bolagen vars aktier finns i en fond anpassar sig till att uppnå klimatavtalen i Parisavtalet).

- risker ur ett hållbarhetsperspektiv i de underliggande investeringarna (det skulle till exempel kunna vara att ett livsmedelsföretag är exponerad mot vattenbrist).