.png)
Första halvåret 2021 noterades ett rekordstort antal nya bolag på Nasdaq Europe (omfattande Norden och Baltikum). 112 närmare bestämt, vilket är en rejäl ökning från motsvarande period i fjol då antalet nya noteringar var 22. Om man ser till noterat börsvärde var det knappt 300 Mdkr 1H 2021, vilket i sin tur kan jämföras med omkring 3 Mdkr motsvarande period i fjol. Återhämtningen sedan pandemins start har onekligen varit uppseendeväckande.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 35 den 30 augusti
Ett annat sätt att se på saken är att ställa antalet nya bolag i relation till det totala antalet bolag inom Nasdaq Europe som uppgår till cirka 3900. Då motsvarar det knappt 3 procent vilket inte låter lika imponerande. Men i årstakt blir det närmare 6 procent eller en dubbling i antal bolag på börsen var 12:e år, och det på en börs som (Stockholm) funnits sedan 1863.
Någonstans antyder matematiken att det blir alltfler bolag som ska dela på såväl kapital som uppmärksamhet, vilket kan bli ett problem i sig. Ibland hör jag att en del frågar sig vad det är för kvalitet på bolagen som kommer in när det är så stora flöden, och det kan vara ett problem. Samtidigt finns det ju inte en statisk pool av bolag där de bästa redan gått till börsen osv. Många av de mest framgångsrika bolagen idag är relativt unga. Men det finns ett annat väldokumenterat mönster som är än mer relevant för investerarna – timingen.
Det finns ett ganska väldokumenterat fenomen kallat ”IPO-waves” där korrelationen mellan börsens utveckling och intresset för noteringar är positivt korrelerat. Så det är mindre en fråga om bolagens kapitalbehov än möjligheten att få bra betalt. Det i sig är en varningssignal för idealiskt skulle man ju vilja se att bolag gick till börsen när de var redo, alternativt att det fanns ett väldefinierat kapitalbehov. Det är inget fel i att bolagen försöker maximera sin avkastning, jag skulle förmodligen gjort samma sak om jag haft chansen. Problemet är att det, allt annat lika, försämrar potentialen för dem som investerar.
Lite förenklat så kommer den som tecknar aktier i introduktioner nästan alltid köpa på topp. Det finns ett antal studier som visar att introduktioner ger överavkastning på ett års sikt men underavkastning på lite längre (tre år och mer). Att antalet introduktioner nu slår alla rekord är således en stark hausseindikator. En annan orsak till att introduktioner presterar som bäst på kort sikt är vad som i akademin kallas ”earnings management” där nya bolag inte direkt skönmålar men ändå försöker att hyfsa siffrorna de närmaste kvartalen efter introduktion. Dock är timingeffekten den viktigaste.
Vidare så tycker jag mig ana att det inte är samma ”friknack” att teckna aktier som det förr i tiden. Ser man till akademiska rapporter så sent som åtminstone under 80-90 talet fanns ett fenomen som man kallade ”underpricing” och länge var det en vedertagen ”sanning” att aktier alltid steg på introduktion, därav den gamla teckna-sälj strategin. Men denna tendens till underpricing har om inte försvunnit så åtminstone minskat. Fördelarna med att teckna introduktioner har därmed minskat, samtidigt som nackdelarna finns kvar.
Det finns också en del gemensamma riskfaktorer med att teckna introduktioner. Det är bolag som per definition saknar börshistorik vilket ökar risken. Det är ofta mindre och relativt unga bolag och även det gör att risken blir högre. Ibland kan bakgrunden till introduktionen låta tilltalande, såsom att bolaget är i en fas av sin utveckling där kapitalbehovet är stort på grund av expansion osv. Ibland talas det om ”offensiva kapitalanskaffningar” där motivet inte är att fylla kistan så mycket som att investera framåt. Och visst låter det bra, men det är ju nästan en truism. Vilket bolag tar in pengar för att sitta still? Vilket bolag sitter stilla även när det inte gör emissioner? Jag menar, det är normal utveckling för ett bolag att sikta framåt, något annat vore ju tjänstefel. Så att få hänga med på resan när bolaget ska erövra världen är inte orsak i sig att teckna.
När det kommer många bolag till börsen så ökar också risken att kvaliteten blir lite svajig för en del av dem. Några av de introduktioner vi har sett i år och i fjol har varit fantastiska bolag, men där är det svårt att få tilldelning, inte minst om bolagen blir hajpade i förväg. Så även detta gör att man som privatinvesterare kan hamna i en sits där man främst får tilldelning i mindre attraktiva bolag med lägre positiv korttidseffekt.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 35 den 30 augusti
Allt sammantaget tror jag att möjligheten att tjäna pengar på introduktioner har minskat, och denna enorma våg av introduktioner vi ser nu är en anledning att dra öronen åt sig. Trots allt finns det ju redan 3 900 bolag inom Nasdaq Europe, så buffén är stor som den är.
