Under några år i mitten på 2000-talet var intresset för miljöteknikbolag och miljöfonder stort. Vindkraftsbolag noterades, det kom lycksökare till branschen med förhoppningar om snabba cash. Resultatet var stora rörelser i avkastning enskilda år – från stor överavkastning till stor underavkastning – och investerarnas intresse svalnade betänkligt.

Bolag verksamma inom miljöteknik har historisk haft en stark koppling till oljepriset. När oljepriset föll så föll också bolag och fonder inom miljöteknik. Nu kan man dock se att sektorn har mognat och inte är lika känslig för oljechocker och lågt energipris som tidigare.

Oljepriset har backat med 65 procent sedan sommaren 2014. Kategorin miljöfonder har samtidigt en positiv avkastning, vilket är ett tecken på frikoppling.

Det finns flera förklaringar till den goda avkastningen. Miljöteknikbolag och förnyelsebar energi har goda långsiktiga strukturella tillväxtutsikter, vilket blev tydligt vid miljökonferensen i Paris där världens ledare enades om koldioxidreducerande mål. Det ligger i tiden att satsa på sol och vind som energikällor då många anser att det är lösningen på den globala uppvärmningen.

Marknaden för förnyelsebar energi ser ljus ut i USA. Enligt Energidepartementets uppskattningar på framtida vindkraftinstallationer spås en mycket stark tillväxt de kommande 35 åren, från dagens knappt 100 GW till drygt 400 GW år 2050.

Tyskland har bestämt sig för att ställa om sin energiproduktion. Landet kommer att stänga kärnkraften och göra sig mindre beroende av kolkraft kommande fem-tio åren.

Kinas senaste femårsplan innehåller enorma satsningar på förnybar energi och vattenrening. Regeringen vill få bukt med landets stora miljöproblem, luftföroreningar i de stora städerna och vattenföroreningar som ger sjukdomar och orsakar förtida dödsfall.

De här trenderna öppnar upp för nya investeringsmöjligheter i företag som utmärker sig genom att de tillverkar produkter som bättre utnyttjar världens resurser. Vill man inte göra direktinvesteringar i exempelvis vindkrafts- eller solpanelsbolag och även sprida investeringen till andra närliggande miljöområden, kan man med fördel välja en miljöfond.

Nackdelen med miljöfonderna är att avgifterna är höga jämfört med att direktinvestera i aktier. Fördelen är att du kan få ta del av intressanta bolag som inte är noterade i Sverige eller Norden, som kan vara svåra att hitta för privatsparare. Förhoppningsvis gör förvaltaren jobbet och hittar framtida vinnare i sektorn.

Placera har hittat två intressanta miljöfonder för den som vill investera klimatsmart. Gemensamt för dem är att de har levererat en bättre riskjusterad avkastning jämfört med kategoriindex de senaste tre åren.

En av de två fonderna vi har hittat är CB Save Earth Fund, som är en av få svenska fonder inom kategorin miljöfonder. Den förvaltas av Carl Bernadotte, Marcus Grimfors och Alexander Jansson och startades 2008.

Fonden är aktivt förvaltad och avviker mycket från index. CB Save Earth Fund erbjuder investerarna en bra riskspridning genom att placera globalt i tre miljöområden med starka trender – förnybar energi, miljöteknik och vattenhantering.

De tio största bolagen i portföljen står i dag för 35 procent av det förvaltade kapitalet. Vattenteknikbolaget Geberit, som ifjol köpte ut Sanitech från Stockholmsbörsen, är största innehavet. Bland fondens andra stora innehav hittar vi danska vindkraftsbolaget Vestas Wind Systems och svenska Nibe. De amerikanska solcellsföretagen Sun Power och First Solar finns också med bland fondens större investeringar.

Den geografiska riskspridningen är bra: Europa är den största regionen med drygt 55 procent av investeringarna, Nordamerika utgör drygt 30 procent och Asien står för drygt 13 procent. Bolag på tillväxtmarknaderna står för 8,4 procent av investeringarna resterande hör hemma på de utvecklade marknaderna.

CB Save Earth Fund har avkastat 4,9 procent per år sedan fondstart i juni 2008, vilket är bättre än det kategoriindex som fonden jämförs med. Fonden, som har tre stjärnor hos Morningstar av fem möjliga, har stigit knappt 40 procent på tre år. Det är i nivå med kategoriindex.

Det som avviker mycket är risknivån i fonden, den är lägst i kategorin mätt som standardavvikelse. Den riskjusterade avkastningen är bra (se grafen).

Den andra fonden vi har valt har en högre risknivå: Nordeas Klimatfond. Fonden förvaltas av Tomas Sörensen och Henning Padberg. Till sin hjälp har de Nordeas förvaltningsorganisation med många analytiker.

Duon har förvaltat fonden sedan starten 2008 och har i dag drygt 600 miljoner kronor i förvaltat kapital. Fonden har tre stjärnor hos Morningstar av fem möjliga.

Fonden inriktar sig mot företag över hela världen som är involverade i satsningar på effektivare användning av världens resurser. Exempel på sådana områden är resurseffektiva tekniker, utsläppskontroll, vatten- och avfallshantering, förnybar energi, avancerade material, biobränsle och jordbruk.

Investeringarna är koncentrerade till ett relativt litet antal aktier, totalt 50 stycken. Inget innehav väger mer än 5 procent. De tio största bolagen i portföljen står i dag för 33 procent av det förvaltade kapitalet. Långsiktigheten i investeringarna är tydlig i och med att omsättningshastigheten är mycket låg för de bolag som byts ut under ett år.

De två största innehaven i fonden är de amerikanska bolagen Ansys (4,3 procent av det förvaltade kapitalet) och Hexcel (4,2 procent). Ansys är ett it-bolag som skapar program för analys- och optimering inom bland annat energisektorn. Hexcel jobbar med att hitta energieffektiva avancerade material. Fonden fångar upp flera investeringar inom it-sektorn och mindre av produktion inom förnybar energi jämfört med CB Save Earth fond.

Den geografiska riskspridningen följer ganska väl globalindex, Nordamerika är den största regionen med drygt 52 procent av investeringarna, Europa utgör drygt 28 procent och Asien står för drygt 15 procent. Huvuddelen av bolagen finns på de utvecklade marknaderna.

Placera ser miljöfonder som ett utmärkt komplement till övriga fonder i en bred portfölj. Eller varför inte slå två flugor i en smäll genom att få möjlighet till bra avkastning – och bättre miljö?