Hittills i år har nästan tre fjärdedelar av nettosparandet – insättningar minus uttag – gjorts i blandfonder, enligt statistik från Fondbolagens förening.

För många sparare är blandfonderna en lugnare och tryggare typ av placering. Förvaltaren mixar olika slags tillgångar, oftast aktier och obligationer, och ändrar balansen beroende på hur marknaden ser ut. Mer räntor när börsen är dyr, mer aktier när börsen är billig.

Historiskt har det varit ett bra upplägg. Blandfonderna har givit bra avkastning oavsett börshumör – och har under de 18 senaste åren aldrig visat negativ utveckling under ett enskilt år, enligt Dagens Nyheter.

Tack vare att räntorna gått ned under lång tid har också obligationerna haft en bra utveckling under många år, eftersom sjunkande räntor gör att priset på obligationer stiger.

Men nu varnar kapitalförvaltaren Consortum Capital Investment för ett bakslag.

"Vi är oroliga för att de som köpt blandfonder för att få del av den säkrare delen med obligationer kommer att bli besvikna", säger Mikael Westin, chef för kapitalförvaltning på Consortum Capital Investments till DN.

Riksbanken räknar i sin senaste penningpolitiska rapport med att räntan för en tioårig statsobligation stiger till 1,4 procent nästa år, och till 2,4 procent för 2017. I kombination med en fallade börs skulle det innebära att fonderna tappar.

En obehaglig överraskning för sparare som trott att de satsat pengarna i en trygg placering.

Även Avanzas sparekonom Claes Hemberg ser risker med blandfonderna. Hur stora de är varierar med andelen obligationer i fonden.

"Min bild är att mellan hälften och en tredjedel av blandfonderna är rena obligationer, som direkt ger en smäll på fingrarna när räntan stiger. Det är blandfondspararna absolut inte beredda på", säger han till DN.

Eftersom blandfonderna dessutom ofta har relativt höga avgifter rekommenderar Hemberg i stället att man investerar i dels en global indexfond och dels en kort räntefond med låg avgift.

RICKARD FREDÉN