Blickar man bakåt ett år kan man konstatera att samtliga storbanker har slagit börsindex varav tre av fyra med råge. Det är uppenbart att det har skett en omsvängning i den allmänna synen på sektorn och när det gäller bankerna handlar det oftast om synen på risk, i synnerhet som vinstprognoserna inte har förändrats i motsvarande grad.
Faktum är att vinstprognoserna faktiskt har sänkts sedan i höstas för hälften av de sex största nordiska bankerna: Nordea, Handelsbanken och Danske Bank varav mest uttalat för den sistnämnda. I andra änden av spektret finner man en rejäl prognosökning för DNB och i viss mån även för Swedbank.
Som investerare kan man tänka sig ett grundläggande vägval i dels ett sektorval där man spekulerar i att en hel sektor är över- eller undervärderad och dels i att ställa aktier inom samma sektor mot varandra i en relativvärdering. Vidare är ett annat vägval att antingen satsa långsiktigt och då premiera faktorer som stabilitet och direktavkastning alternativt att leta efter aktier med en "swingfaktor" det vill säga en chans till omvärdering.
Just nu förefaller det som om den senare (bolagsspecifika) strategin är den mest intressanta. Kanske är det lite för tidigt att ropa "hej" men det finns en stor risk för att den generella omvärderingen av sektorn är över och då gäller det att leta efter bolagsspecifika egenskaper som kan ge grund för omvärdering.
Ett litet men ändock indicium på detta är Swedbanks beslut om att höja utdelningsandelen rejält. Det är ett intressant drag som säger en del om synen på tillväxtmöjligheterna i sektorn. Visst kan styrelsen i Swedbank ha missbedömt läget rejält men oavsett om man delar deras syn säger det åtminstone något om att oddsen för en hög vinsttillväxt har försämrats. Således har även möjligheterna som investerare att få bra avkastning i ett urval av aktier baserat på just hög tillväxt i allmänhet.
Vad gäller synen på risk så är det svårare att säga om det fortfarande finns en chans att risknivån "nedgraderas", det vill säga att det fortfarande finns kurspotential genom en lägre riskpremie. Men med tanke på hur det ser ut i omvärlden torde det vara osannolikt. Snarare kan marknaden ha gått händelserna i förväg på denna punkt.
Ett observandum på denna front är DNB:s nyligen genomförda prishöjningar på bolån som görs för att marginalerna bättre skall avspegla risknivåerna i denna lånekategori. Tidigare har bolån ansetts som mer eller mindre riskfria eftersom kreditförlusterna på dessa varit obefintliga. Men med bostadspriser som i delar av Norge, precis som i Sverige, fullkomligt skenat så är det annorlunda idag, i synnerhet som hushållen under de senaste åren dessutom ökat sin belåning markant. Bostadslån är dessutom basen i bankernas utlåningsbestånd så även små förändringar får stort genomslag.
Men om de generella omvärderingarna är över betyder det inte att det saknas bankaktier med potential. För trots stora likheter i vad som driver bankernas resultat såsom ränteläge, volymexpansion med mera finns det också stora olikheter.
Bankerna har olika geografisk exponering, olika stora exponering mot industrisektorer, hushåll kontra företag och så vidare. För dem som arbetar riktigt långsiktigt kan man förenkla saken och säga att låg risk är A och O och den approximeras nog bäst genom att se till kreditkvalitet. Så den bank som har lägst kreditförluster är sannolikt också den aktie som kommer att avkasta bäst på sikt.
Således landar man i ett val som Handelsbanken. Men på exempelvis ett års sikt är det annat som styr. Just nu tror jag att de intressantaste aktierna är de lite udda fåglarna som sticker ut från mängden. Danske Bank och DNB är båda banker som har en lite svajig period bakom sig. Och framför all DNB ser ser ut att ha en riktigt bra period framför sig.