De senaste årens starka prisutveckling för råvaror har fått ett stort antal företag att söka sig till börsen. Det har varit nya mer eller mindre fantasifulla projekt eller, som i detta fall, en tidigare nedlagd gruva som tack vare höga råvarupriser och en effektivare utvinningsprocess nu återigen framstår som ekonomiskt gångbar.

Senast ut i raden är järnmalmsföretaget Nordic Iron Ore som ber aktiemarknaden om totalt 140 miljoner kronor. Företaget värderas därmed, inklusive nyemissionslikviden till 319- 366 miljoner kronor.

Teckningsperioden pågår till och med klockan 15.00 den 14 februari. För institutioner avslutas teckningsperioden ett dygn senare. Likviddag är satt till den 21 februari samt första handelsdag på First North blir den 16 februari.

Den aktuella nyemissionen ska räcka till en förstudie om möjligheterna att öppna gruvdrift. För att få gruvorna i full drift behövs dock ytterligare 3 miljarder kronor i nytt kapitaltillskott i ett senare skede, något som en eventuell investerare måste ta i beaktande.

Vad består då företaget av? Nordic Iron Ore har två bearbetningskoncessioner i Ludvika området, Håksberg samt Blötberget. Företaget har även ett undersökningstillstånd i det näraliggande Laxsjöfältet.

Bearbetningskoncession för Håksberg har överklagats av nio närboende till Regeringen, något som vd Christer Lindqvist inte ser som något större problem. Vi vill ändå lyfta fram denna överklagan som ett potentiellt hot mot den framtida verksamheten.

SSAB bedrev järnmalmsbrytning fram till år 1979 i de båda gruvorna. Påföljande år lämnade SSAB tillbaka tillstånd och gruvrättigheter till staten. Malmkroppen är därmed väl dokumenterad samtidigt som det finns befintliga gruvgångar. Gruvorna är för närvarande fyllda med cirka 5 miljoner kubikmeter vatten vardera, vilket innebär ett omfattande arbete att tömma dessa på vatten.

Företaget Nordic Iron Ore bildades så sent som år 2008. De följande åren förvärvades undersökningstillstånden för de aktuella fälten.

Den mängd järnmalm som finns i de båda fälten uppges i prospektet till 39 miljoner ton indikerat samt 22 miljoner antaget, det vill säga totalt 61 miljoner ton järnmalm med hög järnhalt (mellan 36-43 procent). Brytning planeras starta under det första kvartalet år 2015 för att nå full produktion, 5,5 miljoner ton råmalm per år, vid slutet av år 2016, vilket motsvarar 2,18 miljoner ton järnmalm med en järnhalt på 67 procent.

För att nå produktionsstadiet krävs väsentligt mer kapital än de 140 miljoner kronor som nu efterfrågas. Våren 2013 räknar företaget med att ta in ytterligare 3 miljarder kronor.

Hälften av detta beräknas komma från nyemission samt hälften via utgivande av obligationer. 2,3 miljarder kronor kommer att behövas till produktionsstarten det första kvartalet 2015, resterade 700 miljoner kronor kommer att användas till att nå full drift i gruvan.

Den stora potentialen i Nordic Iron Ore utgörs av Väsmanfältet som ligger under en sjö mellan de två befintliga gruvorna. Företaget uppger att den potentiella mängden malm i Väsmanfältet kan uppgå till så mycket som 600-650 miljoner ton järnmalm. Här bedöms dock järnhalten vara något lägre, 29 procent jämfört med 36-43 procent för de övriga båda gruvorna.

En eventuell utvinning av Väsmanfältet där brytning kommer att ske från 100 meter under vattenytan, blir, enligt företaget, endast marginellt dyrare än i de två övriga gruvorna.

Nordic Iron Ores projekt har en mängd fördelar. En traditionellt svår nöt att knäcka för nystartade gruvföretag är transportlogistiken. Här har företaget en klar fördel, befintliga järnvägar ger access till två möjliga djuphavshamnar, Oxelösund samt Gävle samt på sikt även Lysekil.

Hur skall man då se på värderingen?  Företaget ber marknaden om 140 miljoner kronor i ett första steg. Det prisintervall som är satt är mellan 23-29 kronor per aktie.

Det antal nya aktier som kommer att emitteras blir därmed mellan 4 827 586 till 6 086 957 stycken. Emissionen genomförs med villkoret allt eller inget, det vill säga får företaget inte in 140 miljoner kronor så avbryts emissionen.

Företaget åsätts därmed ett värde innan emissionen på mellan 179-226 miljoner kronor. Värderingen kan jämföras med de 34,3 miljoner kronor som företaget tog in i emissioner under år 2010 respektive 2011. Att styrelsen för Nordic Iron Ore har bestämt ett prisintervall mellan 23-29 kronor per aktie är mer taget ur luften än ett framräknat värde.

Försäljningen av järnmalm kommer att påbörjas under år 2015. Driften i de två första gruvorna förväntas pågå under 12-års tid.

Uppskattningsvis 98 procent av all järnmalm konsumeras av stålindustrin. Den absolut största konsumenten av stålprodukter är Kina. Då inga avtal ännu tecknats ligger därmed en bedömning av järnmalmspriser, dollarutveckling samt sist men  inte minst utvecklingen av den kinesiska ekonomin under en 12-årsperiod bakom värderingen.

Vinsterna diskonteras sedan tillbaka till ett nuvärde. Här har företaget använt sig av en diskonteringsränta på 8 procent, det vill säga riskfri ränta plus 3,5 procent i riskpremie. Enligt min uppfattning är det en alldeles för låg riskpremie för ett företag som Nordic Iron Ore. En mer rimlig nivå för riskpremien borde vara minst 5-7 procent för ett sådant projekt. Om vi applicerar en högre riskpremie framstår värderingen som omotiverat hög.

Vilka antaganden man lägger in i kalkylen är självklart avgörande för värderingen. Lite grovt uttryckt kan man få fram i princip vilket värde man vill genom att skruva lite på någon eller några variabler. På en direkt fråga om vilka värderingsansatser som använts uppgav vd Christer Lindqvist att han inte visste, vilket är lite märkligt då han som vd varit med under hela den process då värdet på företaget togs fram.

En sammanfattning av fördelarna med projektet är först och främst att det är befintliga gruvor med en känd malmbas. Logistiken finns på plats, liksom en erfaren och kompetent ledning. Järnhalten är även den i toppklass. Det finns även en rejäl uppsida om och när en brytning av Väsmanfältet blir aktuellt.

Riskerna är dels prisutveckling för järnmalm från och med år 2015 och framåt. Valutan är självklart en ytterligare risk i projektet. Om ett år kommer företaget att be marknaden om närmare 5 gånger nuvarande börsvärde (efter nyemissionen) i nytt kapital. Det är inte alldeles uppenbart att det går att attrahera så mycket pengar till ett i sammanhanget litet företag.

Företaget skall även emittera företagsobligationer på 1,5 miljarder om ett år. Hur marknaden för obligationer ser ut om ett år är omöjligt att veta, likaså den ränta företaget kommer att få betala för att få in hela obligationslånet.

Vid en direkt fråga till vd Christer Lindqvist om han eller övriga i ledningen har för avsikt att teckna i emissionen blev svaret nej. Det är enligt mig en varningssignal. Om projektet är så bra som han framhöll vid fredagens presentation borde han och övriga ledningspersoner rimligtvis själva teckna aktier i emissionen.

Vad blir då vår rekommendation?

För den som är riskbenägen och beredd att vara med om en större nyemission om ett år kan aktien vara intressant som en krydda i portföljen.

För de placerare som inte är fullt lika riskbenägna kan det vara en god ide att avvakta den emission som kommer om ett år. Värderingen kan mycket väl vara högre än idag, men risknivån i projektet kommer att vara väsentligt lägre än idag.

Vårt huvudråd blir dock att inte teckna aktier i denna börsintroduktion. Visst finns här möjlighet till en spekulationsdriven uppgång för aktien, men det är förknippat med hög risk och inget vi vill råda alla läsare att sikta på.