Det spekulerades under hösten vilt i att någon, eller ett par av bankerna, skulle tvingas till nyemission och i slutet av oktober besannades farhågorna när Swedbank vände sig till aktieägarna för att dra in 12 miljarder kronor. Det blev startpunkten för en tjuvstart på börsen som drog kraftigt uppåt dagarna efter emissionen och kanske sågs denna som ett lågvattenmärke för börsen.

Det är alltjämt en botten som inte brutits. Men det lär bli nya dalar. För uppgången på börsen, som i mångt och mycket varit driven av just banksektorn tillsammans med verkstadsbolagen, förefaller vara mer driven av förhoppningar om att det värsta nu är över än några faktiska tecken på förbättring i ekonomin. Så i likhet med den förra rekylen upp vid Swedbanks emission, en rekyl som tvärt vände ned, finns en risk för att samma scenario återupprepas.

Ser man till situationen för ekonomin i stort är det en mycket dyster bild som framträder. Industriproduktionen rasade kraftigare i december 2008 än någonsin förr med en nedgång på drygt 20 procent jämfört med december 2007.

Riksbanken har sänkt reporäntan till 1 procent och utesluter inte fler sänkningar vilket också är en ganska tydlig signal om allvaret i situationen. Med rekordlåg ränta och en industriproduktion som tvärnitat bör man ställa in sig på ett mycket svagt 2009. Och det gäller Sverige som har klarat sig hyfsat hittills under krisen.

Ser man till tillväxtregioner som Baltikum är förändringen väsentligt mer dramatisk. Ett talande exempel är Lettlands BNP som krympte med 10,5 procent under fjärde kvartalet. Det lär få digra konsekvenser, inte minst för bankerna och undrar man hur illa det kan bli kan man se till Irland där Danske Bank rapporterade om kreditförluster motsvarande 500 punkter, 5 procent, av utlåningen i fjärde kvartalet 2008.

I Danmark hade Danske Bank kreditförluster på 129 punkter i fjärde kvartalet 2008. Som jämförelse kan nämnas Handelsbankens kreditförluster totalt för fjärde kvartalet som motsvarade 11 punkter av utlåningen.

Det finns därmed gott om fallhöjd i framför allt de före detta tillväxtekonomierna, men uppenbarligen också i den nordiska utlåningen. Om kreditförlusterna i snitt skulle krypa över 100 punkter, en procentenhet, under ett år så skulle det samlade emissionsbeloppet från de tre bankemissionerna ätas upp. Det är en hög nivå men långt ifrån omöjlig. Och då är man tillbaka på ruta ett.

Att i en dylik miljö hoppas på en uppgång för bankerna förefaller väl optimistiskt. Kanske skulle man rentav kunna säga att det tvärtom är ett solklart säljcase i bankerna. Riktigt så enkelt är det dessvärre inte.

Ser man till värderingen av bankerna värderas de med undantag för Handelsbanken under det egna kapitalet. I Swedbanks och SEB:s fall väsentligt under eget kapital. Således värderas bankerna som kapitalförstörande organisationer i dagsläget. Och så blir bara fallet om det smäller ordentligt i kreditportföljen.

Problemet är att ingen, inte ens bankerna, vet med någon större säkerhet vad oddsen är för detta eftersom det beror på så många faktorer. Kan man begränsa kreditförlusterna till högrisklån såsom i Baltikum eller inom offshore?

Eller kommer effekterna att sprida sig så att även "säkra" lån blir mer riskabla, något som skulle driva upp kapitalbehovet i bankerna. Och kanske svårast av allt är frågan om hur länge problemen kommer att bestå. En snabb vändning begränsar skadorna avsevärt för bankerna. En utdragen lågkonjunktur däremot skulle vara katastrof eftersom många bolag som nu hänger på gärdsgården skulle gå från betalande till insolventa låntagare.

När bankerna väl kommer ut ur tunneln, och det lär de göra även om det dröjer, kommer dagens värdering att framstå som ett kap. Bankerna tillhör också de bolag som historiskt visat på en mycket god förmåga att tjäna pengar i såväl med- som motvind.

Men det blir lite för många "om" och det är väl symptomatiskt för denna sektor som just nu är så notoriskt svårvärderad. Jag själv är skeptisk till investeringar som man inte riktigt kan begripa vad de handlar om. Så ska man köpa en bankaktie bör man se det som en spekulativ placering.

Nedan en graf över Swedbanks aktieutveckling de senaste fem åren.