Bank och finanskrisen har skördat offer nästan överallt. Bland aktiefonderna finns det i princip bara förlorare. Tillväxtmarknader och råvaror är de största förlorarna. Dock finns det en vinnare. Läkemedelsfonderna har stått emot raset. Men det är osannolikt att de kommer att leda uppgången, när det väl vänder.

Just nu går det mesta i moll och det är svårt att titta framåt. Den senaste tiden har det mesta på aktiemarknaderna varit nattsvart. Det har varit näst intill omöjligt att placera i traditionella aktiefonder utan att förlora stora pengar.

Tar vi de globala aktiefonderna som någon sorts måttstock på eländet så har de backat med cirka 25 procent de senaste sex månaderna, räknat i svenska kronor. Värst har det gått för fonder som investerar i tillväxtmarknader. Av de stora har det gått sämst för Ryssland som är ned knappt 60 procent, Latinamerika drygt 50 procent, Kina drygt 45 procent och Indien ned knappt 45 procent, se tabell.

Norge tillhör också förlorarna med ett tapp på nästan 55 procent. Det beror till stor del på deras starka koppling till olja och oljeindustrin. Oljepriset har fallit från 147 dollar per fat till drygt 60 dollar per fat, ett tapp på nästan 60 procent. Prisfallet på andra råvaror har också varit stort, vilket speglar utvecklingen för råvarufonderna som är har fallit med drygt 45 procent.

Läkemedelsfonderna är de enda vinnarna. De senaste sex månaderna har de trotsat börskaoset och faktiskt stigit med 1,6 procent. Förklaringarna är dels att läkemedelsaktierna generellt brukar stå sig väl under perioder då börsen är orolig, och så även denna gång. En annan förklaring är att de flesta läkemedelsbolagen finns i USA, och den amerikanska dollarn har stärkts betydligt, cirka 30 procent de senaste sex månaderna. När fondernas navkurser räknas om till svenska kronor blir det en valutavinst.

Valutavinsten är också en förklaring till att de globala aktiefonderna har gått relativt bra, bara minus 25 procent. Det beror på att cirka 45 procent av placeringarna ligger i USA som för ett svenskt vidkommande fått plåster på såren genom den starka dollarn. Det visar sig också i USA-fonderna som tillhör vinnarna med en tillbakagång på bara 18 procent. Räknat i dollar har de backat med cirka 45 procent. Samma sak gäller Japanfonderna. I svenska kronor har de bara backat cirka 18 procent, men i japanska yen med cirka 45 procent.

Gör vi ett försök att titta framåt för att se vilka fonder som kan tänkas leda en framtida uppgång så finns det olika strategier. En klassisk strategi är att köpa det som har pressats ned mest. I så fall tillhör inte läkemedelsfonder vändningens vinnare, utan då bör man rikta blicken mot tillväxtmarknaderna. Efter tidigare nedgångar har de kommit starkt i början av konjunkturcykel. Om det blir så även denna gång är svårt att säga. Rädslan för risk är påtaglig på marknaden efter de kraftiga nedgångarna. Det kan ta tid innan investerarna vågar sig tillbaka till de marknaderna.

USA kan mycket väl överraska positivt. De ligger före oss i konjunkturcykeln och kommer sannolikt ur lågkonjunktur före andra länder. Men då har vi en stark dollar emot oss, på omvänt sätt som vi har haft den med oss den senaste tiden. Många ekonomer hävdar att den amerikanska valutan måste pressas ned givet att USA dras med så stora underskott i sin ekonomi.

Ett annat tips är råvarufonderna. De har pressats ned kraftigt i takt med den fallande konjunkturen. Efterfrågan på råvaror går hand i hand med konjunkturen och de lever lite i symbios. Därför kan de bli vändningens vinnare.

Ett tredje stalltips är att gräva där man står. Sverige tillhör förlorarna de senaste sex månaderna. Utländska investerare har sålt stora mängder svenska aktier den senaste tiden då vi ses som en högriskmarknad bland västerländska börser.

Men tiotusenkronorsfrågan är självklart när i tiden vändingen kan tänkas komma.