Efter botten i mars har börsen repat mod och många bolag ligger åter på plus. Men faktum kvarstår att det finns många osäkerhetsmoment på börsen och riktningen under återstoden av 2008 är svår att sia om. När det saknas en tydlig riktning på börsen blir det avsevärt svårare att hitta bra köpråd med en rimlig riskjusterad avkastning. En sund strategi då är att investera i index vilket minskar risknivån och dessutom är billigt. Att investera i de stora investmentbolagen är i linje med denna strategi och som grädde på moset får man en något bättre direktavkastning eftersom man köper innehaven med rabatt.

De svenska investmentbolagen utgör en bred palett av bolag med sinsemellan vitt skilda inriktningar, storlek och risk. Om man väljer att dela in dem utifrån substansrabatt och kostnadseffektivitet framträder tre tämligen distinkta grupper. Det är de stora, etablerade bolagen (drakarna), de mindre förvaltningsbolagen (fokusbolag) och slutligen små bolag med nischade strategier (specialarna).

I Börsveckans värdering av de sammanlagt 20 bolagen har vi valt att rekommendera köp i sju och sälj i fyra. Vi har gjort våra rekommendationer på bolagens egna meriter, eller brister därav. Och högst oavsiktligt har det slumpat sig så att merparten av de positiva rekommendationerna faller på drakarna, närmare bestämt fyra av våra sju köpråd. Så i år tror vi på tjänstemännen. Och med eftertankens alltid lika skarpa blick kan man också hävda att det finns goda grunder för en dylik strategi.

Drakarna har breda portföljer, stabil verksamhet och bär karaktären av tjänstemannabolag där man kan förvänta sig en låg förändringstakt med små förändringar av kärninnehaven. Investor är ett möjligt undantag där vd Börje Ekholm visat prov på stor förmåga att agera opportunt i positiv bemärkelse och det stärker vår positiva syn på bolaget.

Fokusbolagen har, som väntat, låg rabatt då portföljerna är smala, och förvaltningskostnaderna är låga. Här handlar det om små portföljer med likartade bolag som lätt kan replikeras av en privatsparare och därför blir bolagen överlag ganska ointressanta. För några av dem, exempelvis MSAB, finns det inslag som kan krydda en annars däven portfölj, exempelvis förvärv. Men det är inte tillräcklig grund för en positiv rekommendation.

Slutligen har vi då gruppen vi valt att kalla specialbolagen. Dit hör bolag som har en nischad strategi, en aktiv ägarroll, en "ung" portfölj med tillväxtbolag osv. Specialbolagen har såväl höga kostnader som hög rabatt. Värderingsmässigt är detta logiskt då stora avbränningar i form av förvaltningskostnader betyder ett negativt kassaflöde som man måste justera för i värderingen, vilket ger större genomslag än för de bolag som har låga förvaltningskostnader. De höga kostnaderna speglar oftast också en annan typ av portföljstrategi. Däri ingår ofta små onoterade bolag som kräver tilläggsinvesteringar eller som går med förlust i en tillväxtfas. Här är chans/risk oftast som störst, men det betyder också att man måste vara riskvillig som investerare för att det ska framstå som en attraktiv placering.

Slutligen finns det ett par unika bolag som inte faller i någon grupp. Dit hör Ratos och Varyag. Ratos har onoterade bolag i portföljen och den går därmed inte att kopiera genom egna investeringar. Vidare har bolaget en lång historik av lönsamma affärer och värdeskapande som få andra investmentbolag kan matcha.