Pressmeddelande Stockholm 25 augusti 2020

Nordic Outlook: Effektiv krispolitik med långsiktiga risker

Sverige: Fortsatt rekyl uppåt efter mindre BNP-fall än befarat

Trots ökad virusspridning har den ekonomiska återhämtningen i de utvecklade ekonomierna gått snabbare än väntat. BNP-prognosen för industriländerna inom OECD revideras upp till minus 6,6 procent i år jämfört med ett förväntat fall på 7 procent i maj. Prognosen för global ekonomi skrivs däremot ned efter oväntat stora skadeverkningar från pandemin på EM-länderna. Att arbets­marknaden i industri­länderna klarat sig bättre än väntat begränsar uppgången i den offentliga skuld­bördan samtidigt som låga löneökningar håller tillbaka inflationen. Finans- och penningpolitik i kombination kan därmed fortsätta att ge stöd för återhämtningen. Trots stark tillväxt under 2021 och 2022 förblir resursutnyttjandet lägre än normalt. På lång sikt skapar den expansiva politiken utmaningar med ökad ekonomisk ojämlikhet och minskat omvandlings­tryck. Sveriges ekonomi har – i likhet med övriga Norden och Baltikum – klarat pandemin bättre än övriga Europa. Mindre restriktioner gör att årets BNP-fall stannar på 3,8 procent, mindre än hälften än den förväntade nedgången för euroområdet och Storbritannien. BNP stiger därefter med drygt 4 respektive 3 procent 2021 och 2022. Nya åtgärder väntas i höstens budget och totalt väntas stimulansdosen för 2021 bli 100 miljarder. Arbetslös­heten toppar på drygt 10 procent och inflationen ligger kvar under målet. Behövs ytterligare stimulanser kommer Riksbanken att i första hand utöka tillgångsköpen medan ribban är hög för en ränta under noll. Kronan stärks gradvis, till 9,60 respektive 7,50 mot euro och dollarn i slutet av 2022, men når inte fullt ut en långsiktig jämviktsnivå.

Positiva men tudelade överraskningar trots covid-bakslag

Efter en dramatisk vår har utsikterna för ekonomin klarnat något och prognosutsikterna blivit lite mindre osäkra. Virusspridningen har dock utvecklats i mer negativ riktning i förhållande till prognosen i maj. Trots det har den ekonomiska återhämtningen gått lite snabbare, framförallt för konsumtionen och i industrin. Skillnaderna mellan länder och regioner har samtidigt varit oväntat stora. Framförallt de nordiska och baltiska länderna överraskade på uppsidan under andra kvartalet. I många tillväxtekonomier (EM) har pandemins spridning däremot orsakat större skada än väntat. Den splittrade bilden av pandemins verkningar avspeglar sig i SEB:s nya Nordic Outlook. Upprevideringarna för de nordiska och baltiska länderna är dramatiska – i storleks­ordningen 5 - 6 procentenheter. Prognosen för global BNP-tillväxt justeras samtidigt ned en procent­enhet till ett fall på 4,3 procent på grund av EM.

Utrymme för ytterligare ekonomiska stimulanser – utmaningar på sikt

Liksom i maj innehåller prognosen två alternativscenarior. Snabbare virusspridning under vintern kan ge större BNP-fall medan vaccinering och större genomslag för stimulanspolitiken kan snabba på åter­hämtningen. Huvudscenariot är en gradvis återhämtning där BNP-tillväxten ligger klart över den normala, för OECD:s del på 4,8 respektive 2,8, under 2021 och 2022. Trots det sluts inte gapet mot den tidigare trenden; arbetslösheten ligger i slutet av 2022 i de flesta länder ännu tydligt över nivåerna före krisen. Att arbetslösheten ändå sjunkit tillbaka snabbare än väntat i USA och bara stigit måttligt i Europa mildrar belastningen på offentliga finanser och den offentliga skuldbördan stiger därmed inte lika dramatiskt som tidigare befarats. Det skapar manöver­utrymme för mer satsningar framöver för att stimulera tillväxt och underlätta strukturomvandling. Låga löneökningar håller samtidigt tillbaka inflationen. Det möjliggör för centralbankerna att stötta ekonomierna – och understödja finanspolitiken - under lång tid med rekordlånga styrräntor och utvidgade tillgångsköp vid behov. På längre sikt skapar den expansiva ekonomiska politiken dock utmaningar i form av osunt risktagande, lågt omvandlingstryck, ”zombieföretag” och ökade ekonomiska klyftor.

På de finansiella marknaderna ger kombinationen hög tillväxt och låga räntor fortsatt gynnsamma förutsättningar för börs och riskaptit, och stöd för en värdering på historiskt höga nivåer. Dollarn fort­sätter att försvagas när räntorna konvergerar på låga nivåer och kronan tar tillbaka förlorad mark. Den svenska kronan behandlas i en särskild temaartikel (”Varaktig förstärkning av undervärderad krona”). Andra temaartiklar handlar om globaliseringen, USA-valet samt recessionen och arbetsmarknaden.

Oväntad motståndskraft i Norden och Baltikum

I majrapporten var prognosen att BNP i hela Norden skulle falla med 8 procent i år; nedgången bedöms nu stanna på3,5. Den norska fastlandsekonomin krymper med 3,3 procent i år följt av en upp­gång på 3,6 nästa år. Total BNP faller 2,6 procent och stiger med 3,4 respektive 3,1 procent 2021 och 2022. Prognosen lades fast innan BNP-utfallet för andra kvartalet publicerades. Åter­hämtningen tyngs av svag aktivitet i oljesektorn men en policyrespons utan motstycke – där regeringen även använder kapital från olje­fonden – ger stöd för hushållssektorn och eldar på husprisuppgången. I slutet av 2022 börjar Norges Bank höja räntan. Återöppnandet av den danska ekonomin har gått snabbare och varit mer omfattande än väntat. Ekonomin väntas nu krympa med 4,5 procent i år, följt av uppgångar på 5,0 respektive 2,5 procent. Finlands ekonomi har varit förvånansvärt motståndskraftig; fallet kvartal två var ett av de lägsta i euroområdet. Svag omvärldsefterfrågan har slagit hårt mot exporten men privat konsumtion har hållit emot. Konsumentförtroendet ligger över nivån för ett år sedan. BNP sjunker 2,9 procent i år och stiger under följande år med 3,2 respektive 2,2 procent. I Baltikum har särskilt Litauen klarat krisen oväntat väl. Liten turistsektor samt kraftfullt stöd för hushållen begränsar årets nedgång till 1,3 procent följt av årliga BNP-ökningar på 3 procent under 2021 och 2022. Lettland och Estland drabbas hårdare, men likväl mindre än tidigare väntat. BNP sjunker med ca 4,5 procent under 2020 i båda länderna, följt av en uppgång på 4 - 4,5 procent respektive 3,5 procent under 2021 och 2022.

Sverige: Fortsätter rekylen uppåt efter mindre BNP-fall än befarat

Mindre restriktioner gör att covid-19-pandemin inte fått samma negativa effekter på svensk ekonomi som i euroområdet. Återstudsen under andra halvåret blir mer beskedlig än för de länder som vidtog mer omfattande nedstängningar, men för helåret stannar BNP-fallet på 3,8 procent, mindre än hälften av den förväntade nedgången för euroområdet och Storbritannien. Prognosen i maj var ett fall på 6,5 procent. Under 2021 och 2022 växer svensk BNP med 4,2 procent respektive 3,1 procent. I likhet med andra ekonomier kommer BNP i slutet av 2022 fortfarande att ligga under den tidigare trenden.

Återhämtning för industri och export, måttlig investeringsnedgång

Återhämtningen under sommaren har varit god i de flesta sektorer, med undantag för vissa tjänste­sektorer som kommer att präglas av låg efterfrågan under ganska lång tid. Industriproduktion och varuexport hade i juni tagit tillbaka nästan halva nedgången och väntas fortsätta växa i god takt under tredje kvartalet. Mer motståndskraftig industri är en viktig förklaring till att prognosen reviderats upp sedan i maj. Bostadspriserna har under sommaren stigit till nya rekordnivåer. Stigande arbetslöshet väntas dock kyla av marknaden under hösten och leda till att priserna faller något mot slutet av året och under 2021. Nedgången blir ändå betydligt mildare än vad som förväntades i majrapporten och totalt sett inte större än 5 procent.

Försiktiga hushåll trots offentliga stödåtgärder

Konsumtionsraset under mars och april var historiskt stort, drivet av tjänster. En uppgång har nu inletts. Takten i återhämtningen framöver avgörs av hur varaktig förändringen i hus­hållens konsumtions­mönster blir, det vill säga i vilken grad hushållen fortsätter att substituera t ex turism för varor och vissa typer av inhemska tjänster. Finanspolitiska stimulanser har hållit uppe köp­kraften hos hushållen och i hög grad kompenserat för effekterna av fallande sysselsättning och svaga löner. Nedgången i de reala disponibelinkomsterna stannar under 1 procent i år och både 2021 och 2022 väntas köpkraften öka med 2,5 procent. Hög arbetslöshet och osäkra framtids­utsikter gör att hushållssparandet stiger till rekordhöga nivåer i år och förblir högt under hela perioden. Efter ett fall på 3,5 procent i år stiger privat konsumtion med 3,5 respektive 2,5 procent 2021 och 2022.

Arbetslösheten toppar på drygt 10 procent

Indikatorer för arbetsmarknaden har förbättrats betydligt under sommaren.  Arbetade timmar har fallit mångdubbelt mer än antalet sysselsatta, när företagen dragit ned på arbetstiden genom permittering snarare än personalneddragningar. Framöver väntas nya nedskärningar när de företag som inte ser någon förbättring i närtid börjar göra sig av med personal. Prognosen är att arbets­lösheten stiger till 10,5 procent i slutet av året för att sedan falla tillbaka till 8,0 procent mot slutet av 2022. Löneöknings­takten låg i våras på den lägsta nivån sedan statistiken inleddes i början på 1990-talet. De uppskjutna löneförhandlingarna väntas landa i avtalade löneökningar på ca två procent per år under 2021 och 2022 och totala ökningar på 2 - 2,5 procent.

Inflation under målet, hög ribba för räntesänkningar

Pandemin har orsakat stora prisrörelser för delar av KPI-korgen vilket ökar prognososäkerheten. Sammantaget har inflationsriskerna ändå skiftat nedåt, givet lägre löneökningstakt och förväntningar om starkare krona. Högre energipriser bidrar till att KPIF-inflationen tillfälligt närmar sig målet under inledningen av 2021, för att sedan stabiliseras runt 1,5 procent mot slutet av perioden. Svag konjunktur och inflation under målet gör att pressen på Riksbanken att utöka stimulanserna kvarstår. Huvud­scenariot är att direktionen avvaktar den närmaste tiden, men skulle inflationsförväntningarna börja svikta ser vi det som troligast med en förlängning och/eller utökning av det pågående programmet för obligationsköp (från nuvarande 500 miljarder kronor fram till mitten av 2021). Ribban för ränte­sänkning tillbaka under noll är högre. Minusräntor är inte effektiva om det är restriktioner snarare än efterfrågan som begränsar tillväxten.

Pausade ramverk – höstbudget med 100 nya miljarder

Starka underliggande statsfinanser och att en del stödåtgärder blivit ”billigare” än väntat ökar manöverutrymmet för finanspolitiken framöver. Budgetpropositionen för 2021 väntas bli en blandning av förlängda krisåtgärder och mer traditionella stimulanser så som skattesänkningar, satsningar på kommuner och regioner, infrastruktur, utbildning och bostäder. Totalt bedöms åtgärderna för 2021 uppgå till 100 miljarder kronor. Det offentliga underskottet når ca 5 procent i år följt av gradvis nedgång till 4 respektive 3 procent av BNP 2021 och 2022.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från NO maj 2020)

Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i %		2019		2020	2021	2022
USA		2,2 (2,3)		-5,5 (-6,5)	4,0 (5,6)	3,5
Euroområdet		1,3 (1,2)		-8,8 (-9,6)	6,6 (6,2)	3,4
Storbritannien		1,5 (1,4)		-11,6 (-11,6)	8,0 (4,3)	1,0
Japan		0,7 (0,7)		-5,8 (-5,3)	2,4 (3,0)	0,7
OECD		1,6 (1,7)		-6,6 (-7,0)	4,8 (5,1)	2,8
Kina		6,1 (6,1)		2,0 (2,0)	8,0 (9,0)	5,6
Norden		1,4 (1,4)		-3,5 (-8,0)	4,0 (5,9)	2,8
Baltikum		3,6 (3,6)		-2,9 (-9,0)	3,7 (5,9)	3,4
Världen (PPP)		2,9 (3,0)		-4,3 (-3,3)	5,3 (5,7)	4,0
Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i %
Norge		1,2 (1,2)		-2,6 (-6,1)	3,4 (5,0)	3,1
Danmark		2,3 (2,3)		-4,5 (-10,0)	5,0 (9,0)	2,5
Finland		1,1 (1,0)		-2,9 (-9,0)	3,2 (5,0)	2,2
Estland		4,3 (4,3)		-4,7 (-9,8)	4,0 (6,5)	3,5
Lettland		2,2 (2,2)		-4,6 (-9,0)	4,3 (5,0)	3,5
Litauen		3,9 (3,9)		-1,3 (-8,7)	3,0 (6,1)	3,0
Svensk ekonomi. Årlig förändring i %
BNP, faktisk		1,2 (1,1)		-3,8 (-6,5)	4,2 (5,0)	3,1
BNP, dagkorrigerad		1,3 (1,1)		-4,1 (-6,7)	4,1 (4,9)	3,1
Arbetslöshet (%) (EU-definition)		6,8 (6,8)		9,0 (11,0)	9,6 (11,0)	8,4
KPI		1,8 (1,8)		0,6 (0,4)	1,2 (1,3)	1,5
KPIF		1,7 (1,7)		0,5 (0,3)	1,2 (1,3)	1,5
Offentligt saldo (% av BNP)		0,5 (0,5)		-5,0 (-7,5)	-4,0 (-5,2)	-3,0
Reporänta (dec)		0,0 (0,0)		0,0 (0,0)	0,0 (0,0)	0,0
Växelkurs, EUR/SEK (dec)		10,46 (10,46)		10,00 (10,35)	9,75 (10,00)	9,60
	För mer information kontakta Robert Bergqvist 070-4451404 Håkan Frisén 070-763 8067 Daniel Bergvall 073-523 5287 Richard Falkenhäll 073-5935632 Per Hammarlund 076-038 9605 Olle Holmgren 070 -763 8079 Elisabet Kopelman 070-655 3017 Marcus Widén 070-639 1057		Presskontakt Frank Hojem 070-763 9947

SEB är en ledande nordisk finansiell koncern. Vi tror starkt på att entreprenöriellt tänkande och innovativa företag behövs för att skapa en bättre värld, och med ett långsiktigt perspektiv stöttar vi våra kunder i både med- och motgång. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas i ett 20-tal kontor världen över med cirka 15 000 medarbetare. Den 30 juni 2020 uppgick koncernens balansomslutning till 3 218 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 909 miljarder kronor. Läs mer om SEB på http://www.sebgroup.com/sv

Bilaga

• NO_Sep2020_sve_webb